Det är en vecka kvar till november. Och fortfarande blommar det härnere. Bougainvilla och andra märkliga sorter som vi ännu inte kan namnet på.
I den egna trädgården, nyss iordninggjord av tre duktiga killar som förvandlade ett stycke djungel till ett miniparadis blommar det inte fullt lika fint än.
Men till våren, till våren har de lovat att medelhavsvärmen kommer att göra att vi snart har det lika fint som här hos väninnan i Le Brusc och hennes underbara trädgård.
Vi har planterat våra lökar, köpta här eftersom de svenska är förpreparerad för vintervila och inte vill sig i den sydfranska jorden. Med spänning ser vi också fram mot att den lilla klasen liljekonvaljlökar också sätter fart härnere.
Saknar vi något? Jo, stilla klar höstdag med alla bedövande färger i naturen. Och så en långsam promenad ensam i skogen med korgen till trattkantarellstället, det hemliga.
Idag hittade vi torkad trumpetsvamp på vårt Intermarché. Och det lär finnas kantareller på de lite större marknaderna. Men det egna olivträdet som nu dignar av gröna frukter gör att det blir spännande matutmaningar av annan sort.
Någon som vet hur man tar hand om några kilo gröna oliver?
