Eftersom vi ändå tangerar det som är utmaningarna med det nya samhället kommer här några bilder från det vi ofta råkar ut för. KÖ.
Nollan på första bilden visar vår hastighetsmätare. Så här ser det alltså ofta ut. Man står still helt enkelt.
Fransmännen är många, de rör sig överallt och det återspeglar sig också i trafiksituatoner och trafikbeteende. Här sitter vi fast i utfarten från ett mindre köpcentrum. Trots stora parkeringsområden är det ändå knökfullt med bilar och man får köra runt i omgångar för att hinna sno åt sig en plats. Väl klar sitter man där man sitter. Fast.
Det stor-stora köpcentret där också IKEA ligger ska vi bara inte tala om. Dit åker man i värsta fall, klarar av de ärenden man ska. Och fastnar i kö igen.
Här är kö också i stora staden Toulon, övervakad av La Gendarmerie, tuffa franska poliser man inte vill råka i delo med. När köerna väl släppt och det är motorvägstrafik igen (sällsynt väl underhållt vägnät är det men så är det betalvägar också) gäller det att hänga med i den snabba trafikrytmen. Det går fort, det körs om, det byts fil, det körs i full karriär och genas genom rondellerna
så man får hicka och ser framför sig sin bil lackskrapad och tillknycklad som de flestas här.Största problemet är dock motorcyklisterna. De är självutnämnda franska självmordspiloter varenda en. Plötsligt ligger de där bakom en, kör om i farter man inte kan drömma om, svänger mellan bilar och filer och lutar som om de var på racingbana.
Det är Mannen som kör bilen. Jag har min stora utmaning kvar: att börja köra själv. Har funderat på småvägarna runt vår lilla by. Men inser att det är lika tufft det. De är smala och slingriga som på vår skärgårdsö så viss vana har jag. Men kör man "för långsamt", dvs under 70 km oavsett väg och väglag har man genast en fransman i häcken som pressar på och antingen kör om i livsfarlig kurva eller pressar en att öka farten.
Inte är det särskilt lätt att hitta heller - fransmännens sätt att skylta är något egenartat. Förr, på kartornas tid, var det många felkörningar ute på landsbygden. Tack och lov åtminstone för GPS! Vår är dessutom fransktalande så det blir lite uttalsövningar samtidigt!
