Retro-Frankrike?

 

Retro-Frankrike. Det uttrycket såg jag på en annan blogg och då handlade det om det märkliga faktum att man i Frankrike fortfarande har kvar checksystemet. Det vi hade kvar i Sverige för inte allt för länge sedan och som alla då tyckte var jättebra. Utom bankerna.

Här ifrågasätter ingen betalning med check. Och det är oerhört skönt att veta att man alltid har möjligheter att betala för sig - inte alla affärer tar kort och ibland har man inte kontanter så det räcker. Vissa myndigheter vill också att man betalar med check och vi har helt återanpassat oss till detta och tycker det är bra.

Från idag kommer två bilder tagna på väg till öron-näs-halsdoktorns mottagning i vår lite större centralort. Titta noga på den övre bildern. Inne i telefonkiosken står en äldre fransman, faktiskt också iklädd den "obligatoriska" kepsen för att förstås utgöra sinnebilden för äldre fransk herre.

Jag trodde inte att de här kioskerna, som man faktiskt ser då och då, fungerade men jag hörde mannen klart och tydligt tala därinne, ganska högt dessutom.

Retro? Ja i svenska ögon kanske. Men den här mannen hade uppenbarligen inte en tanke på mobil telefoni och vilken trygghet för honom att veta att man ändå kan kommunicera "på gatan" som man alltid kunnat göra. Var finns det fungerande telefonkiosker kvar i Sverige? Skulle någon använda dem? Man får funderingar kring vad som är bra och/eller dåligt med teknikens framsteg.

Bild nummer två visar två gatsopande män. Runt ikring pågår gatuarbeten men de här männen sopar en vanlig gata, håller inte rent efter de som lägger om asfalt och sten.

"När såg du en gatsopare i Sverige senast?" frågar jag mannen. Han tänker efter och båda säger vi oss att det har vi inte sett på evigheter. Är det ett utdött yrke, det som så många andra? Hur sköts gatuunderhållet i Sverige? Är det inte lastbilar med snurrande sopkvast som tar ett tag efter vinterns sandningar? Men går någon och sköter om gatorna manuellt som killarna på bilden?

Om de här två fenomenen, dokumenterade vid exakt samma tillfälle - mannen talade i telefon samtidigt som de andra sopade - representerar ett retro-Frankrike, ja då tycker jag det är bra. Allt behöver inte vara högteknologiskt och maskinellt. Det räcker med att möjligheten finns för dem som vill. Och att alternativen finns kvar för de andra. Som en ifylld check, ett telefonsamtal från en kiosk och en manuellt sopad gata.

Bröllop för länge sedan

Den här bilden fick jag för ett tag sedan av min pappas lillebror. Den visar min Farmor och Farfar när de gifte sig - troligen runt 1915-16. Och säkert är det i Kiruna kyrka där min Farmor bodde med sin familj.

Jag har skrivit om deras romantiska kärlekshistoria förut. Min stilige Farfar som var en av Sveriges första pionjärflygare och som kom med sin dubbeldäckare och landade på Luossavaara sjö och sen träffade min Farmor.

Vilken stilig uniform han har och så vacker både brudklänningen, slöjan och hela håruppsättningen är. De fick sedan fem barn och levde tillsammans i ett långt och lyckligt äktenskap. Min Farfar skulle nu varit över hundra år, kanske min Farmor också.

Klicka på bilden för att se de vackra detaljerna!

Trädgårdspromenad i Provence. Rosmarin och lavendel

 

 

Any day now. Slår den ut, vår lavendel. Vi får ett hav av blålila stänglar som drar till sig mängder med gula citronfjärilar. Och så doftar det förstås.

På samma sätt som våra rosmarinbuskar. Det räcker med att ta trappstegen till nedre delen av trädgården för att känna doften av rosmarin på händer och kläder. Det känns att vi bor i Provence!

Trädgårdspromenad i Provence. Våra rosor

 

 

 

 

Öppnar man dörren från vardagsrummet till vår terrass möts man av detta. Vi är kringgärdade av ett hav av blommande Flammentanzrosor som just i år är praktfullare än någonsin.

Trots att det är den 31 maj är det varmar i Norrland än här i Provence. Vi har sol och blå himmel men inte mer än ca 17 grader runt elvatiden på förmiddagen. I eftermiddag kommer det att bli varmare men vi har iskalla mistralvindar som sveper in då och då så någon sommar är det verkligen inte.

Våra vildsvin har förhoppningsvis dragit sin kos och representeras numera av den här "vild"-sinta trädgårdsfiguren som ska placeras i någon av rabatterna som symboliskt skrämskott.

Trädgårdspromenad i Provence. På terrassen

 

 

 

Det här är uteplatsen för stillsam apéro framåt kvällskvisten och alla utemåltiderna under den varma delen av året. Nu blir det strax lunch uppdukad just precis där. Bon appétit säger fotografen som speglas i en av tavlorna i vardagsrummet!

Trädgårdspromenad i Provence. Dessi och svenska smultron

 

 

 

Vi brukar kalla vår trädgård för "pudelträdgården". För att den är så lagom stor, den är helt inhägnad (utom när vildsvin gör hål i staketet) och för att Dessi älskar att vara här, snufsa runt, jaga katt ibland och skälla ut någon som går förbi på andra sidan häcken.

Det här är hennes revir och här finns också uteleksakerna. Och i rabatten har de svenskimporterade smultronen från Skepparkroken nära Ängelholm blommat över och kommer att ge oss något gott att mumsa på längre fram.

Trädgårdspromenad i Provence. Flaskborsteblommor och mera rosor

 

 

 

 

I de roliga flaskborsteblommorna samlas humlor och bin. Besökaren ses inte på bild men hörs. Längst ner i trädgården har faktiskt de rosa klätterrosorna överlevt vildsvinsattackerna med välta krukor och spaljé. De doftar underbart och pryder också sin plats som snittblommor inomhus.