Provencebukett

Vi vattnar grannens blommor och ser till trädgården. Det blommar överalltoch fräckt snor jag med mig en hortensiakvist och några fantastisk doftande jasminblommor. En liten rosa nejlika får också följa med och på hemvägen plockar jag med mig en rosenkvist från en av områdets vackra rabatter.

Hela buketten doftar underbart och pryder nu vårt utematbord. Vardagsglädje. Kanske något att måla av?

Lavendelblom

Nu äntligen står vår lavendel helt i blom. Det har tagit en stund för de vackra små blommorna att slå ut helt och fullt men nu så. Här bildar buskarna en vacker häck ner mot nedre delen av trädgården. Varje gång man går ner och snuddar vid blommorna omges man av underbar lavendeldoft.

På sista bilden ser man också vårt vackra olivträd, det som är så fint belyst på kvällarna. Lavendel och olivträd, det var vad jag önskade mig när vi skulle flytta till Provence och nu växer det så fint i vår trädgård!

Lunch i liten sydfransk stad

Någonstans nära Nîmes stannar vi för att äta lunch. Det är sparristider och de här smakar utsökt. Den goda fisken till maken skärs upp på proffsmanér och både den och de stekta pilgrimsmusslorna med bacon är jättegott och alldeles lagom. Ett glas rött och ett rosé och vi är helnöjda.

Fransk camping vid floden Gard

Franska campingar ligger påfallande ofta väldigt naturskönt. Efter vårt besök vid den romerska akvedukten Pont du Gard hittar vi ganska snabbt en fin - ganska folktom - camping längs med floden Gard där vi parkerar vår husbil Liberty med utsikt mot floden och en något modernare bro över den.

Sämre utsikt kan man ha medan kvällsmåltiden förbereds i husbilen och tv:n visar franska nyheter.

Pont du Gard 2

Dessi tycker det är roligt med utflykter och pinnar på som en liten svart fluga mot den jättehöga Pont du Gard. Alla vi möter vill förstås som vanligt stanna, klappa och hälsa. Akvedukten går över floden Gard, som djupt grönblå rinner genom det vackra landskapet. Här vandrade romarna före oss - det känns mäktigt. Kanske är det någon av dem som ristat in sitt namn på bron?

Pont du Gard

Ett av utflyktsmålen under vår husbilsresa till Languedoc är den romerska akvedukten Pont du Gard nära Nîmes. Det är ett alldeles otroligt byggnadsverk, man blir andtruten när man får syn på detta i verkligheten. Akvedukten är en stenvalvsbro i flera spann, den är 270 meter lång och 49 meter hög.

Den byggdes under början av första århundradet efter Kristus och när den var i bruk levererades 20.000 kubikmeter vatten per dygn. Vattnet rann i det översta spannet. Det är en alldeles otrolig känsla att gå här och försöka fatta denna urgamla ingenjörs- och byggnadskonst. Akvedukten finns också mycket riktigt på Unescos världsarvslista.

Fransmännen är oerhört duktiga på att ordna det fint när det gäller sina olika typer av gamla platser och fornminnen. Det är lätt att hitta, bra parkeringsplatser, pedagogiska utställningar för skolklasser och förstås möjlighet att köpa både vykort och ta en kopp kaffe. Här prövar jag zoomen på nya kameran egentligen för första gången och blir jättenöjd!

Kyrkogården i Lourmarin

Det är en väldigt annorlunda upplevelse att gå på franska kyrkogårdar. Gravstenarna är utsmyckade på för oss svenskar väldigt speciellt sätt. Ofta har man, som här, en bild på den döde och jag finner mig själv stående framför ett par gravar med mycket unga, vackra franska pojkar. Och så några med äldre män.

Döda är de alla sedan länge men deras blickar följer oss när vi vandrar runt bland gravarna, ofta smyckade med blombuketter i porslin. De lite äldre grånade gravarna har förstås också Mariastatyer med radband och kors. Och någon har varit med i kriget (som om inte alla franska män varit det) och har fått en extra hälsning från "les anciens combattants"- de gamla soldaterna som vill hedra sin "camarade".

Skulle jag själv vilja ha ett porträtt på min gravsten. Ja, varför inte? Då kunde jag le mot besökarna och fästa blicken på dem - sådär lite underfundigt kanske.