Vilken vernissage!!

Åh, vilken härlig bekräftelse på all arbete som vi alla, konstnärer, organisatörer,sponsorer, lagt ner på att få den här fantastiska utställningen i franska Nice till stånd. Det kommer mera bilder från den härliga kvällen framöver.

Här, en bild som värmer i hjärtat. Fransmännen tar tidigt sina barn till utställnningar, det har vi sett förr. Här en liten pojke som undrar - Maman, vad betyder bilden? Och mamma försöker förklara. Undrar hur hon beskriver min bild?

Snart Dagen D

Kanske blir det så här tavlorna kommer att hänga på flygplatsen i Nice om två dagar. För en icke ringa summa är de nu inramade med samma sorts ramar för kontinuitetens skull. Väldigt snyggt och proffsigt franskt gjort.

En massa utställningspyssel är det - presentationsmaterial, visitkort, inramning, upphängningsanordningar, anpassning till tilldelat utrymme, prissättning, vernissageinbjudan och sedan tidig morgonfärd till Nice på lördag för att tillsammans med 20 andra konstnärer hänga upp våra verk.

Vernissage med mingel, musik (som käraste mannen består med på pianot), vin och buffé och spännande människor blir det på tisdag. Sen fortsätter utställningen in i februari 2014 och förhoppningsvis får den många besökare - svenska och internationella resenärer - som kanske faller för det utställningen lockar med "Séductions Suédoises" - Svenska Förförelser!!

Barnbarnspojke och lite skandinaviskt i Luxembourg

Liten barnbarnspojke blir väldigt glad över en stor lastbil med många små bilar på. Det körs och brummas, lastas av och på och tiden står stilla sedan de egna pojkarna var i samma ålder för över fyrtio år sedan. Och lekte på precis samma sätt.

På buffébordet samsas dotterns fyrtioårspresent från i somras - de enkla och vackra skålarna från Georg Jensen. Och inflyttningspresenten till nya huset - mormorsmors Höganäskrus från anno dazumal.

Återbördade

 

Vid genomgång av mina bilder inför den stundande utställningen på flygplatsen i Nice kommer nu de här bilderna på barnen åter fram ur garderoben. De är stora och kräver sin plats. Varken mellansonen eller dottern har velat ha dem tidigare eller haft plats hemma hos sig. Nu har de båda hus med större väggyta så nu får de komma hem till sina rättmätiga ägare.

 

Dotterporträttet har varit med på åtskilliga utställningar och varit nära försäljning vid ett par tillfällen . Sonens porträtt har inte varit framme på 10 år och är gjort när han var fin i uniform under sin reservofficersutbildning.

 

Hoppas de ser att det är en mammas kärleksfulla penna och pensel som varit framme!

Söndaglunch på vingården

Vi åker till vår trevliga vingård där man en gång i månaden serverar den mest fantastiska söndaglunch i de vackra gamla lokalerna. Hemlagat, gott, annorlunda och rikligt. Idag var huvudrätten pärlhöna med god färs inuti och roliga grönsaker med smaker vi aldrig känt förut.

När man kommer dit serveras man en kir och till detta små snittar med goda provencalska röror. Sen kommer en varm "amuse bouche", en liten smårätt för att "roa munnen". Till förrätt en god fisk, sen kom den lilla mjälla hönan med sina tillbehör. Efterrrätt i chokladens tecken och som vanligt härnere tre olika sorters dessert. Dessförinnan en bit ost på salladsbädd och sedan kaffe. Till måltiden vatten och rött vin och rosé förstås från husets egen skörd. Till osten serveras alltid gårdens bästa vin, idag ett rött från 2007.

Man sitter vid långbord tillsammans med andra gäster som nästan uteslutande är fransmän. Idag var vi ett femtiotal personer som alla sorlar, pratar och har trevligt med varandra. Spännande människor träffar man här också. En gång när vi var här satt vi tillsammans med en fransk miljonär som såg ut som kommen ur en trettiotalsfilm  med slickat hår och beige yllekavaj. Han visade bilder på sitt magnifika slott i närheten av Toulon och berättade om de mest otroliga saker.

Idag träffade vi ett trevligt par där han berättade att han varit rymdforskare och varit i Sverige på 80-talet med sin utrustning . I Lycksele av alla ställen!! I Kiruna hade han också varit och Stockholm var förstås en otroligt vacker stad.

Han hade minsann ätit surströmming däruppe i Norrland och den upplevelsen gick inte att ta miste på att den satt spår för livet. Samma sak gällde för älgkon som plötsligt i den ljusa norrlandsnatten kikade in genom fönstret i den lilla koja där han satt och spejade ut i rymden. Älgar är mycket STORA konstaterade vi gemensamt!!

Det rara värdparet hade särskilt noterat att vi var där för att om-fira vår 25-åriga bröllopsdag och vår efterrrätt bars in med tomtebloss och gratulation i snirklig chokladtext. Och så applåder från de franska gästerna.

Här ska vi fira nyårsafton. Det blir en otrolig meny med hummer och gåslever och flödande bubbelvin förstås. Och "soirée dansante", dvs man har discjockey och dansar så som bara fransmännen gör och kan under kvällen. Och så får man hattar, konfetti och tutleksaker. Vi fick de sista platserna så det kommer att bli fullt med folk men ändå familjärt eftersom vi nu känner den här värdfamiljen väl.

Det ska bli roligt med en riktigt äkta fransk nyårsafton!

Snabbvisit i Luxembourg

Sådana här konstverk till efterrätt serveras på restaurang Le Sud i Luxembourg. Klicka och titta på detaljerna. Restaurangen är så nära en Michelinstjärna man kan komma och ligger inrymd i en före detta silo, idag fantastiskt inredd med hög lyxfaktor. Man får en liten fotpall vid sidan av stolen. Inte för fötterna men för att lägga handväskan på. Så att den kommer upp lagom högt!!

Aperitif intas i särskild lokal och man eskorteras sedan genom KÖKET med alla kockarna i vita mössor och ner i restaurangen. Under hela måltiden ser man vad som sker i köket som ligger upphöjt på nästa etage och inramat av gardiner så att det hela ser ut som den teaterscen det i verkligheten är!

Annorlunda minst sagt.

Födelsedag och 25-årig bröllopsdag

 Idag är det dubbel glädje. På min födelsedag för 25 år sedan gifte vi oss i Djursholms kapell. Minsann firar vi inte Silverbröllop idag!! Älskade maken ger mig dubbla presenter, en ny fin väska, 25 makalösa rosor (se så fint man sätter ihop buketterna här och stoppar i en liten "diamant" i varje ros) och så ett fantastiskt vackert franskt guldhalsband med pärla.

Det är faktiskt en slump att bilden på smycket också innehåller handen med vigselringarna och i bakgrunden bröllopsfotot, så som vi såg ut just den här dagen för 25 år sedan.

Från mamma kommer blomstercheck, vackert kort och två böcker av Alice Munro - åh det blir roligt att få läsa henne! Firandet fortsätter i slutet på veckan tillsammans med dotterfamiljen i Luxembourg!!