måndag 16 september 2013

Nytt och gammalt. Uppdaterat








Nu är det  här - Mormors staket från 1930-talshuset i Linköping monterat ovanpå ny mur i vår Provenceträdgård!!

Är det inte fint? Vi är så glada över detta så vi kan inte se oss mätta. Både muren och smidesräcket är gjort och monterat medan vi varit i Sverige i sommar. Som läsarna kanske minns hade vi besvärliga intrång av vildsvin i våras och något måste göras. Nu finns det en procencalsk mur, uppbyggd av stenar från marken av vår skicklige trädgårdsanläggare Stéphane.

Och precis innan vi körde söderöver kom jag på: det är klart vi ska ha en replica av Mormors smidesstaket från Linköping. Så en närliggande smidesverkstad fick se bild på originalet och fick i uppgift att gå ner i storlek så att varken svin eller Dessi kan ta sig in eller ut.

Nu är det färdigt och var så här vackert när vi kom hem. Och i hörnet där muren är som högst, det som vetter ut mot ängen ner mot byn och olivterrasserna med de blå bergen bakom, där ska vi nu fundera ut vad vi ska plantera i den "rabatt" som också ordnats.

Kanske ett olivträd i mitten och andra lågväxande växter runtomkring för att inte täcka det vackra staketet med klätterväxter. Och insidan av den vackra muren vill man ju också kunna se. Vad tycker ni?

Ett är då säkert - ett så här stilrent staket finns inte här i de krusidulliga provencesmidets härad och det är särskilt roligt att blandningen av gammalt och nytt, svenskt och franskt blev så himla bra!!

Segling


Eftersom förra inlägget handlade om min mormors hus i Linköping kommer här en bild från en annan del av Östergötland. Tillägnad min< båtälskande östgötabloggvänner som nu seglar i samma farvatten inklusive St. Annaskärgården!!

Detta är min farfars stora segelbåt - Bojar hette den - vars hemmahamn var Arkösund där mina farföräldrar, också de från Linköping, hade ett fantastiskt sommarställe precis vid vattnet. Många är de sommar kvällar jag suttit på deras brygga och försökt fånga aborre och senare somnat till dunket av fiskebåtarnas tändkulemotorer.

Alla i vår familj har varit duktiga och intresserade seglare och intresset fortsätter också i kommande generationer. Bojar var, tror jag ketchriggad, vilket innebär att den var, som synes tvåmastad och långt ifrån så lättmanövrerad som dagens motsvarande segelbåtar med motoriserade segelsättarfunktioner.

I den här båten har jag suttit som barn, inte med flytväst för det användes inte då, men väl faststpänd med rep för att inte kunna ramla överbord.

Att blanda nytt och gammal. Svenskt och franskt





Det här är bilder på min mormors hus i Linköping. Det är byggt 1929 och ligger i centrala Linköping på dåvarande Drottninggatan 46.. Där växte min mamma och hennes syster upp alldeles i närheten av morföräldrarna och därifrån har jag själv många barndomsminnen. Jag är själv fotograferad som bebis på altanen och det var under de efterföljande åren alltid ett speciellt ögonblick när man fick kliva in i mormors hall och sen fortsätta sina upptäcktsfärder i de olika rummen. Vissa av möblerna har jag ärvt och det är särskilt roligt att ha mormors guldspegel och kristalljusstakar härnere i Provence!

Det är ett fantastiskt hus - inredningen var alltså makalös med så mycket vackra detaljer och smakfulla möbler - ett sånt hus som knappast finns idag. Mycket riktigt har det fungerat som läkarmottagning sen det såldes och ägs och används nu av fackförbundet Handels i Linköping sedan många år.

För några år sedan fick min mamma och jag tillfälle att besöka huset - förstås är alla de vackra möblerna borta och den stora matsalen är omgjord till konferensrum men många av de ursprungliga detaljerna finns ändå kvar. Och huset är hyfsat välunderhållet vilket man får vara glad över.

På den övre altanen syns ett för tiden typiskt smitt järnräcke. Det återfinns också vid ingången till huset. Ett specialgjort sådant förstås och i tidens tecken. Ska man kalla det funkis?

Skälet till att jag hoppar tillbaka till 30-talets Sverige visar sig i nästa inlägg, så "stay tuned", som en del säger.....

torsdag 12 september 2013

Sverige ur andras perspektiv


 
När man är på resa ramlar man ibland oförhappandes på företeelser som berör det gamla hemlandet på ett lustigt sätt. I Tyskland där vi handlar mat i ett vanligt supermarket hittar vi ovantstående paket med köttbullar. Färdigstekta och med smak som Mamma Scan faktiskt.
 
Det som roar oss är texten på baksidan. I snabb översättning står det bl.a att köttbullar ska uttalas "Schöttbullar" och det är ju så nära man kan komma. Men beskrivningen av Sverige är desto lustigare: "Sverige är världen över känt som ett stort, glest befolkat platt land som sträcker sig ända upp till Polcirkeln. Landet är fullt av traditioner och har en utpräglad kultur. Köttbullar tillhör den traditionella matkulturen och äts av svensken vid alla tillfällen, varma som kalla. Man finner köttbullar både på buffébordet och på julbordet. Varma serveras de både med ljus och mörk sås (?) och med tillbehör som kokt potatis, potatismos och lingonsylt".
 
Skribenten vet mer om själva bullen och dess tillbehör än om själva landet, det är uppenbart. Vilken svensk skulle beskriva sitt land som stort. glest befolkat och PLATT? Tillverkaren heter Sorensen med dansk ö, kanhända han inte kommit längre än till Skåne?
 
 

fredag 9 augusti 2013

Semester i Sverige

Vi är en bra bit ifrån vår sydfranska by. På gott och ont. Gott för att det förstås är roligt att vara i Sverige, att träffa familj och vänner och känna av det svenska vardagslivet igen. Gott också att slippa den provencalska hettan som i juli och augusti kan bli helt olidlig med upp till 40 C. Då blir det inte många utestunder.

Det som är mindre kul är att vara borta hemifrån så här länge. Hemma är ju nu Frankrike och även om vi har en praktisk husbil är det också en anpassning att leva sitt liv i så här komprimerad form. Vi har nu bott i husbilen i över en månad och saknar egentligen ingenting utom en tvättmaskin. Men vi lånar hos vännerna när vi är på besök så det går bra. Handtvätt funkar också men kanske inte precis för lakan och handdukar.

Från vår skånevistelse körde vi upp mot Stockholm och Roslagen i två bilar. Dels sommarbilen, dels förstås husbilen som i år var tänkt att stå stationär och så skulle vi använda sommarbilen att röra oss fritt med. Det har fungerat som det var tänkt bortsett från att den gamla Mercedesen börjadekoka för mig på strax söder om Ljungby på en sån där otrevlig vajerräckesväg. Förstås där det var enfiligt och omöjligt att köra åt sidan. Inte så roligt med bolmande motor men tack och lov fanns ju husbilschauffören strax bakom och kunde assistera med vatten som vi ju tack och lov hade i den bilen. Felet är numera åtgärdat och det gick alldeles utmärkt att köra bil igen trots ett par års uppehåll. Det är som att cykla eller simma, man bara kan.

I en vecka stod vi hos goda vänner på Blidö där jag samtidigt gick en uppfräschningsmålarkurs. Det var intensivt men roligt och nu är jag igång med mitt oljemåleri igen vilket var avsikten. Roligt att återse kända trakter och äta trevliga och goda middagar med vännerna också. Färskfångad aborre, svensk nypotatis och kantareller - underbart gott för oss som inte precis äter detta till vardags. Nu stundar kräftor och surströmming i nästa vecka och så mera kantareller förstås.

Nu står vi på ett lustigt ställe - inte någon camping alls utan i ett område där man på årsbasis hyr en tomt, ca 1200 kvm och där man kan ställa sin husvagn och/eller husbil. Varje tomt har el, dricks- och bevattningsvatten, ett förråd och mulltoalett, urinseparerad. Det är som ett sommarstugeområde och ligger bara någon km från lanthandel, restaurang, kiosk, pizzeria och lite drygt en mil in till den pittoreska sommarstaden Norrtälje - vår "gamla stad".

Här står vi nu på vår tomt som har ett jättestort trädäck dessutom, väldigt praktiskt och trevligt. Vi har boat in oss på olika sätt, målat staket, rensat upp på tomten, planterat sommarblommor, köpt parasoll och utemöbler. Väldigt rara grannar har vi också som kommer med hemodlad potatis och hallon och skämmer bort oss med nyplockade kantareller också.

Jag kan, som synes, inte fixa med bildöverföring via min Ipad till Blogger utan lägger ut lite bilder av det som händer på Facebook och Instagram för de av mina läsare som kikar där.

Nästa svenska rapport blir om ett tag - nu ska vi fira franska dotterns 40-årsdag, träffa de små barnbarnen och flera av de svenska vännerna en stund framöver. Det dröjer ännu ett tag innan vi börjar köra söderöver - vi är sååå nöjda med de svenska sommartemperaturerna för närvarande!!

måndag 15 juli 2013

I Skåne

I dessa teknikens underverkstider kommer jag inte på hur jag ska få över bilder fran Iphone, Ipad eller för den delen via Picasa som hemma till bloggen. Jag blir teknikstressad till vanvett av att ha en fransk teleoperatör som inte vill släppa taget och svenskt mobilt bredband som svajar. En svensk och en fransk mobiltelefon var och det plingar och lämnas meddelanden på fyra telefonnummer och säkert är det många missade samtal men det får gå!

Det går ju att läsa här och på Facebook de få gånger de inläggen tas emot. Vi är iallafall sedan ett par dagar i Skåne hos familj och vänner. Vädret är svenskt. Ömsom soligt och lagom varmt, ömsom mulet med iskalla vindar som idag. Precis som jag misstänkte har vi packat för lite varma kläder och för mycket svala plagg. Inköpsrunda för tröjor väntar.

Vi har varit på nostalgipromenad i barndomens Torekov där folk fortfarande går till stranden i morgonrocken och konstaterat att just här, här ser det ut som det alltid gjort. Vi far runt på den vackra Bjärehalvön och det känns verkligen så annorlunda om man jämför med vårt sydfranska berglandskap.

Om en stund väntar en utmaning på mig. Käre maken har obesett inköpt en "sommarbil", en gammal fin Mercedes som har några år på nacken men går jättebra. Tanken är att vi ska låta vår husbil stå fast parkerad i Roslagen och kunna förflytta oss lättare med den mindre bilen. Den ska då förstås köras upp till Stockholm och den som ska köra är jag. Mycket ovant och lätt nervöst känns detta. Sen vi flyttade till Frankrike för fem år sen har jag inte kört bil alls, den franska trafiken har avskräckt mig. Och maken älskar bilkörning så det är han som sitter bakom ratten.

Ingen återväno, det är bara att sätta sig där själv och jag intalar mig att det trots allt sitter i ryggmärgen hur man växlar och bromsar!

I morgon far vi norröver men tar det i sakta mak. Kanske får vi lite bättre väder i vårt kära Roslagen?

tisdag 9 juli 2013

Reserapport

Nu är det husbils- och campingliv som gäller. Det är verkligen inte "ett regnigt Europa" som gäller. Det är varmt som attan, vi har haft upp mot 34 grader på dagarna. Tack och lov svalare på nätterna.
Nu närmar vi oss Sverige med första stopp i Skåne. Kanske en dansk övernattning vid havet - de flesta danska campingar ligger naturskönt.

Här i Tyskland blir vi som vanligt otroligt varmt och vänligt bemötta. På vår förra camping i sydtyskland åt vi middag på närliggande restaurang. Deras kortläsare var sönder och vi hade inte tillräckligt med kontanter för att kunna betala notan. Campingägaren GAV oss då 50 euro så att vi kunde betala och sa att vi kunde reglera detta när vi checkade ut nästa dag!

Lilla Dessi gör att vi får mängder med kontakter.här i Tyskland är pudlar ovanliga, i synnerhet små toypudlar. Så vi får god tyskträning - lite annat än franskan till vardags. Men nu blir det danska ett tag.