Höst i franska trädgården

Dessi har jätteroligt i höstträdgården. Det virvlar då och då av de enorma eklövsmängderna och det knapras också till och från på ekollon till mattens fasa, det lär vara jättefarligt för hundar.

Längst ner på tomten har vi den här utsikten. Mot bergen och ner mot byn med sina avlövade popplar. Jättevackert.

Trädgårdsbilder i adventstider

Blogger är fullständigt hopplöst och jag är nära att ge upp varje gång jag ska kommenterar eller själv göra inlägg. Det tas inte emot helt enkelt, jag får lägga in bilder först och skriva text närjag ser att bilderna är på plats. Här är iallafall några exempel på att det fortfarande är grönt i trädgården och att vi inte lider brist på färsk rosmarin!

Adventspromenad i min sydfranska trädgård

På matta ben efter flera dar i sängen med influensasymptom (som jag tror beror på själva sprutan faktiskt) går jag ett inspektionsvarv i trädgården. Det är 20 grader varmt, vi har nyss ätit lunch ute, det är stilla, klart och soligt. I slutet av november!!

Svindlande höjder

Vi åker på lördagsutflykt till goda vänner som har en lägenhet på tionde våningen i Mandelieu, precis intill Cannes. Det är inte helt strålande väder men cirka 17 grader varmt, lite blåsigt och småmulet. Utsikten är bedövande och blir senare på kvällen också fantastiskt vacker när det blir mörkt och det lyser överallt i  bergen.

Havet ligger alldeles nedanför, den här dagen skumnmar det lite och det ligger ganska mycket bråte på stränderna eftersom det blåst och regnat mycket under senare tid. Vi åker en bit längs stranden och åh, det är så vackert härnere också vid Medelhavskanten. Detta är en fantastiskt del av världen, det är ju inte konstigt att så många vill bo och leva här!

Nytt barnbarn

När de är så här små och "oidentifierade" tycker jag de kan få vara med på min blogg som ju beskriver mitt liv och min vardag. I Provence men också där min familj och mina vänner finns i Sverige och annorstädes. Så det  är klart jag vill visa mitt tredje barnbarn också här.

Så, så här ser hon ut, den nya lilla familjemedlemmen, liten (nåja, 3,7 kg) flicka, född 15.15 den 18 novemb er på Södersjukhuset i Stockholm efter visst motstånd - men allt gick ändå bra till slut.

Visst är hon söt!!  Lugn och snäll enligt sin pappa. Och här sitter jag och försöker se om jag känner igen något. Än så länge bara örsnibbarna faktiskt.

 Men ett mirakel är det!!

Hem till byn

Vårt vanliga vardagsliv i södra Frankrike inbegriper förstås också matinköp och annan inhandling. Vi har ett bra litet minicentrum i närmaste större ort dit då oftast åker. Vägen dit och hem är jättevacker, den slingrar sig längs med floden och de vackra bergen, där, som vanligt här i Provence, husen klättrar längs bergssidorna.

Vi har vackra höstfärger här också och i byn pågår renoveringar av ett och annat hus som synes.