Min nya zoom

Vilken lycka att kunna stå i fönstret på andra våningen och zooma in några hus nere i byn, de gamla olivodlingsterrasserna långt bort i bergen på andra sidan byn och så åskregnsdropparna på rosorna på terrassen rakt nedanför . I ett enda svep.

Sista bilden är utsikten från vårt köksfönster. Överallt har vi de vackra bergen omkring oss. Och lavendeln i trädgården är timmar från att slå ut.

Sydfransk åskhimmel

När det åskar här hos oss i Provence är det med besked. Vi är dock hyfsat vana, skärgårdsåskvädren under många år på ön i Sverige lärde oss att leva med både blixt, dunder och långa strömlösa perioder.

Här brakar det mellan bergen så att man nästan blir lomhörd. Fort får man rusa, hämta in stolsdynor och rycka sladdar till datorer och tv-apparater och inom ett par sekunder mellan blixt och knall kommer skyfall av sällan skådat slag. Till skillnad från den svenska ö-världen där vi kunde vara utan ström i timmar kommer den här tillbaka inom några minuter. Fransmännen måtte vara utrustade med extra uppbackning - idag är det söndag och inte tror man att någon jobbar då? Men det går bara några minuter mellan varje avbrott och sen blinkar det till och vi får tillbaka strömmen. I ett par omgångar får man ställa om tv-displayer och klockorna på ugnen och micron men värre än så är det inte.

Vi hade nästan 32 grader och 30 procents luftfuktighet på eftermiddagen, varmt och tungt var det och för första gången i år satte vi på vår klimatanläggning på behagliga 22 inomhusgrader - COOL. När åskan passerat hade vi 24 grader och 95% luftfuktighet!! Inte konstigt att man känner av väderomslagen!!

Mera tavlor

Det är nog bara att vänja sig. Att sitta ute i provenceträdgården och försöka få till nya sorters motiv och färger, dessutom i 29 graders värme och med akrylfärger som inte gillar varken mig, motiven eller penslarna är inte lätt. Antagligen blir det övermålning med snart inköpta oljefärger men tills vidare kan de få en liten stund på bloggen. En del av det sydfranska livet är de ju, utsnitten ur nedre delen av vår provencalska trädgård.

Utomhusateljé

Vi har en härlig del av trädgården där det fläktar lite mer och vi är omgärdade av för mig okända men vildväxande blommor. En lilja av något slag och vackra rosa blommor. För att göra av med akrylfärgen innan den torkar i värmen blir det en och annan stenmålning också. Så småningom, efter att ha lackats, kommer de att hamna lite här och var bland trädgårdsväxterna.

Blomsterprakt

Våra rosor blommar nu i sånt överflöd att vi aldrig sett på maken! Och de roliga "flaskborsteblommorna" har också slagit ut och drar till sig humlor och fjärilar. Det är en vanligt växt härnere och blir så småningom till stora vackra buskar.

En och annan tavla...

..händer det ju att man gör. Så här ser det ut i nedre delen av trädgården just nu. Varmt har vi det så det gäller att passa på att sitta vid staffliet så länge det är skugga.

Vårt olivträd

Vi har ett väldigt fint olivträd i vår trädgård. Det har säkert många år på nacken och planterades redan "färdigvuxet" när huset byggdes. På franska heter den "olivier" och passande nog sköts och beskärs den av vår granne Olivier som hjälper oss just med beskärning av växter vi inte riktigt klarar själva.

Första året dignade trädet av oliver och jag gjorde minsann egna inläggningar med goda provencalska kryddor och vitlökar. Två år i rad har det sen varit sparsmakat med skörden men i år - nu minsann kan man se att det kommer att bli överflöd igen. Titta på översta bilden så syns det hur tätt blommorna sitter. Det här har blivit ett riktigt vårdträd och vackert placerat vid hängmattan är det också. Inne i trädet hänger mina "tre ungar", en rolig keramikfigur med tre små gungande barn som representerar de barn som i mitt hjärta alltid är just barnen. Den är inköpt på Hawaii för länge, länge sen när barnen var just i den här åldern. Men här sitter de och evighetsgungar också i mitt sydfranska olivträd.

På kvällar och nätter lyser hela härligheten - maken har satt en strålkastare vid trädfoten och det blir bara magiskt vackert!