Vi hämtar post och besöker vårt hus som nu blivit arbetsplats. Herregud, man tror inte det är det nya fina hus vi köpte i somras.
Hela undervåningen inplastad, garaget tömt och fyllt med isolerings- och rördragningsmaterial.
Bakom plasten döljer sig en del av köket!!
Men det går fort och effektivt. Peter Mayle som skrev om sitt år i Provence med tonvikt på franska hantverkare som aldrig kom och som tog sin tid, han kan slänga sig i väggen. Han bodde i en annan del av Skövde, det är alldeles uppenbart.
Monsieur Serge är i tid med sin kompanjon. Glad, tar franskt artigt i hand och hälsar. Får svar på alla frågor om inredningsdetaljerna och är nöjd med det. "Pas de soucis", inga problem!! Han kommer med fiffiga förslag och jobbar medan han pratar.
Han får nyckeln till vårt postfack och lovar att kolla posten och komma och lämna den på hemvägen hos vännerna där vi bor. Men är det service eller?
All den vänlighet, artighet och service vi upplever KAN bara inte vara att vi ser med nyförälskade ögon på detta land? Det ÄR skillnad. I Roslagen där vi bodde i 15 år fick man vänta i ett år på att få en bygghantverkare. Den enda som funkade var vår elektriker, han kom bums och när det var nödläge.
Andra visste man aldrig när de skulle dyka upp. "Roslagsmanana" kallade vi det då. Och trodde att vi visste att det var så det gick till i södern. Pytt vad vi visste!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar