Svensk julbord för franska grannar

Vi bjuder in närmaste grannarna till svenskt julbord. Ingen av dem har någonsin ätit sån här mat, än mindre druckit snaps eller svensk glögg. Vi undrar förstås hur det ska gå. Här har vi sillar, löjrom, lax med gravlaxssås men också svensk skinka, renpaté, köttbullar och prinskorv.

I vårt hus äter vi varken lutfisk eller risgrynsgröt eller läskiga grisfötter eller annat konstigt så vi tror att fransmännen ska klara av det mesta. Vi har bunkrat upp med fransk gåslever, hemlagad kycklingleverpaté, franska charkuterier, smågurkor, oliver. Och tillsammans med knäckebröd och tunnbröd (jo, allt finns på närmaste IKEA Food) har vi också lagt baguette. Och så har vi översatt det mesta till franska och det blir hur knäppt som helst. Gubbröra blir "bordèle du viellard" till exempel och den som vill se de andra hemknåpade översättningarna kan klicka på bilderna för förstoring.

Vi vet att fransmännen inte är förtjusta i rå eller inlagd fisk. Det finns mycket få sushirestauranger här t.ex. Snaps känner de till men har nog inte druckit de kryddade sorterna och deras "vin chaud" påminner bara lite grand om svensk glögg. Pepparkakor med roquefort-ost är en fullkomligt ny upplevelse för dem.

Men de är "modiga" Glatt kastar de sig över det mesta och smakar försiktigt. Vi får introducera dem i att man börjar med sill och slutar med varm Jansson (också det en märkvärdighet). Vi sjunger Hej tomtegubbar för dem och de blir alltmer förtjusta i sina småflaskor med skärgårdssnapsar och ber att få fler! Allt smakar man på - utom tomatsallad med mozarella till min förvåning?

Tvä av fransmännen kommer inte från "Le Midi" som Provence ofta kallas här utan från Alsace nära tyska gränsen. Så sjungandet och "l'alcool fort", känner man igen. Och våra stillsamma ljus, den röd-gröna dekorationen (inte neon och blåblinkande slingor) uppskattas.

Trots att de inte tidigare träffats så bor vi alla i samma område. Och utan att blinka sätter man igång och pratar med varandra - intresserat och livligt. "Vi behöver ingen introduktion" säger de och skrattar. "Vi är fransmän". Nya sociala koder visar sig för oss också. Vi får överdådiga blomsterbuketter PLUS fint vin. Ingen sätter sig ens förrän värdinnan försett sig från buffébordet och alla väntar in att jag börjar äta. Den lilla nioåringen som är med sitter med vid bordet, förser sig av prinskorv, får CocaCola och är i övrigt tyst och stillsam med sitt Nintendo precis hela kvällen.

Ju mera snaps desto intressantare diskussioner. Männen som inte känner varandra sedan tidigare börjar snart diskutera politik på ett sätt som vore helt otänkbart i Sverige. Diskussionens vågor går höga och det blir roligare och roligare. Plötsligt är vi inne på Franska Revolutionen och Napoleon och vi får intressanta inblickar i hur man ser på sin historia sett i relation till det moderna Frankrike.

Mer och mer mat äts och svensk grevéost slinker ner ihop med fransk brie. Och så avslutas det hela med fransk julstubbe och kaffe.

Hur länge vi åt och drack? Ja, alla kom klockan 1900. Och gick halv två på natten!! Och diskussionerna fortsatte utanför vår ytterdörr en bra stund till hörde vi! Ja, se det var ett party!!

Vilken vernissage!!

Åh, vilken härlig bekräftelse på all arbete som vi alla, konstnärer, organisatörer,sponsorer, lagt ner på att få den här fantastiska utställningen i franska Nice till stånd. Det kommer mera bilder från den härliga kvällen framöver.

Här, en bild som värmer i hjärtat. Fransmännen tar tidigt sina barn till utställnningar, det har vi sett förr. Här en liten pojke som undrar - Maman, vad betyder bilden? Och mamma försöker förklara. Undrar hur hon beskriver min bild?

Snart Dagen D

Kanske blir det så här tavlorna kommer att hänga på flygplatsen i Nice om två dagar. För en icke ringa summa är de nu inramade med samma sorts ramar för kontinuitetens skull. Väldigt snyggt och proffsigt franskt gjort.

En massa utställningspyssel är det - presentationsmaterial, visitkort, inramning, upphängningsanordningar, anpassning till tilldelat utrymme, prissättning, vernissageinbjudan och sedan tidig morgonfärd till Nice på lördag för att tillsammans med 20 andra konstnärer hänga upp våra verk.

Vernissage med mingel, musik (som käraste mannen består med på pianot), vin och buffé och spännande människor blir det på tisdag. Sen fortsätter utställningen in i februari 2014 och förhoppningsvis får den många besökare - svenska och internationella resenärer - som kanske faller för det utställningen lockar med "Séductions Suédoises" - Svenska Förförelser!!

Barnbarnspojke och lite skandinaviskt i Luxembourg

Liten barnbarnspojke blir väldigt glad över en stor lastbil med många små bilar på. Det körs och brummas, lastas av och på och tiden står stilla sedan de egna pojkarna var i samma ålder för över fyrtio år sedan. Och lekte på precis samma sätt.

På buffébordet samsas dotterns fyrtioårspresent från i somras - de enkla och vackra skålarna från Georg Jensen. Och inflyttningspresenten till nya huset - mormorsmors Höganäskrus från anno dazumal.

Återbördade

 

Vid genomgång av mina bilder inför den stundande utställningen på flygplatsen i Nice kommer nu de här bilderna på barnen åter fram ur garderoben. De är stora och kräver sin plats. Varken mellansonen eller dottern har velat ha dem tidigare eller haft plats hemma hos sig. Nu har de båda hus med större väggyta så nu får de komma hem till sina rättmätiga ägare.

 

Dotterporträttet har varit med på åtskilliga utställningar och varit nära försäljning vid ett par tillfällen . Sonens porträtt har inte varit framme på 10 år och är gjort när han var fin i uniform under sin reservofficersutbildning.

 

Hoppas de ser att det är en mammas kärleksfulla penna och pensel som varit framme!

Söndaglunch på vingården

Vi åker till vår trevliga vingård där man en gång i månaden serverar den mest fantastiska söndaglunch i de vackra gamla lokalerna. Hemlagat, gott, annorlunda och rikligt. Idag var huvudrätten pärlhöna med god färs inuti och roliga grönsaker med smaker vi aldrig känt förut.

När man kommer dit serveras man en kir och till detta små snittar med goda provencalska röror. Sen kommer en varm "amuse bouche", en liten smårätt för att "roa munnen". Till förrätt en god fisk, sen kom den lilla mjälla hönan med sina tillbehör. Efterrrätt i chokladens tecken och som vanligt härnere tre olika sorters dessert. Dessförinnan en bit ost på salladsbädd och sedan kaffe. Till måltiden vatten och rött vin och rosé förstås från husets egen skörd. Till osten serveras alltid gårdens bästa vin, idag ett rött från 2007.

Man sitter vid långbord tillsammans med andra gäster som nästan uteslutande är fransmän. Idag var vi ett femtiotal personer som alla sorlar, pratar och har trevligt med varandra. Spännande människor träffar man här också. En gång när vi var här satt vi tillsammans med en fransk miljonär som såg ut som kommen ur en trettiotalsfilm  med slickat hår och beige yllekavaj. Han visade bilder på sitt magnifika slott i närheten av Toulon och berättade om de mest otroliga saker.

Idag träffade vi ett trevligt par där han berättade att han varit rymdforskare och varit i Sverige på 80-talet med sin utrustning . I Lycksele av alla ställen!! I Kiruna hade han också varit och Stockholm var förstås en otroligt vacker stad.

Han hade minsann ätit surströmming däruppe i Norrland och den upplevelsen gick inte att ta miste på att den satt spår för livet. Samma sak gällde för älgkon som plötsligt i den ljusa norrlandsnatten kikade in genom fönstret i den lilla koja där han satt och spejade ut i rymden. Älgar är mycket STORA konstaterade vi gemensamt!!

Det rara värdparet hade särskilt noterat att vi var där för att om-fira vår 25-åriga bröllopsdag och vår efterrrätt bars in med tomtebloss och gratulation i snirklig chokladtext. Och så applåder från de franska gästerna.

Här ska vi fira nyårsafton. Det blir en otrolig meny med hummer och gåslever och flödande bubbelvin förstås. Och "soirée dansante", dvs man har discjockey och dansar så som bara fransmännen gör och kan under kvällen. Och så får man hattar, konfetti och tutleksaker. Vi fick de sista platserna så det kommer att bli fullt med folk men ändå familjärt eftersom vi nu känner den här värdfamiljen väl.

Det ska bli roligt med en riktigt äkta fransk nyårsafton!

Snabbvisit i Luxembourg

Sådana här konstverk till efterrätt serveras på restaurang Le Sud i Luxembourg. Klicka och titta på detaljerna. Restaurangen är så nära en Michelinstjärna man kan komma och ligger inrymd i en före detta silo, idag fantastiskt inredd med hög lyxfaktor. Man får en liten fotpall vid sidan av stolen. Inte för fötterna men för att lägga handväskan på. Så att den kommer upp lagom högt!!

Aperitif intas i särskild lokal och man eskorteras sedan genom KÖKET med alla kockarna i vita mössor och ner i restaurangen. Under hela måltiden ser man vad som sker i köket som ligger upphöjt på nästa etage och inramat av gardiner så att det hela ser ut som den teaterscen det i verkligheten är!

Annorlunda minst sagt.

Födelsedag och 25-årig bröllopsdag

 Idag är det dubbel glädje. På min födelsedag för 25 år sedan gifte vi oss i Djursholms kapell. Minsann firar vi inte Silverbröllop idag!! Älskade maken ger mig dubbla presenter, en ny fin väska, 25 makalösa rosor (se så fint man sätter ihop buketterna här och stoppar i en liten "diamant" i varje ros) och så ett fantastiskt vackert franskt guldhalsband med pärla.

Det är faktiskt en slump att bilden på smycket också innehåller handen med vigselringarna och i bakgrunden bröllopsfotot, så som vi såg ut just den här dagen för 25 år sedan.

Från mamma kommer blomstercheck, vackert kort och två böcker av Alice Munro - åh det blir roligt att få läsa henne! Firandet fortsätter i slutet på veckan tillsammans med dotterfamiljen i Luxembourg!!

Lunch på hög nivå i Cannes

Vi åker till goda vänner som har en fantastisk våning i centrala Cannes. Med en stor balkong men också till vår förvåning en jättestor takterrass. Där bjuds vi på utsikt över havet, över Cannes och på god lunch. I sol, lätta vindar och 23 graders värme i slutet av oktober.

Det är ovanligt varmt också här. Sitter man så här och har trevligt, äter gott, dricker gott italienskt vin och avslutar med en god chokladmousse, ja då är livet faktiskt mycket behagligt! Lite roligt är det att sen köra tillbaka längs den berömda Croisetten i Cannes - den vackra strandpromenaden där det alltid är fullt med flanörer. Vi passerar också det berömda Carlton Hotel och andra vackra byggnader längs vägen. D y r t  - mycket dyrt tror vi att det är!!

Hem från byn

 

När vi går till och från byn från det område där vi bor har vi en så fantastiskt gullig väg eller stig som leder dit och hem. Här har vi varit på chokladfest och går igenom ett par smala gränder där det står en vattenflaska på varje trapp. För att hålla katterna från att kissa just där har vi fått lära oss.

 

Vägen går sedan tätt intill ett par bostadshus där barnen leker, katterna kommer och stryker sig och där det sedan är planterat på båda sidor om trappan som leder upp till vårt område. Det är som att gå i någons privata, fantastiskt vackra trädgård fast det är kommunal mark. En glad make står halvvägs i trappan med choklad och så det otroligt goda te vi också köpte.

 

Klicka på bilden så syns det att det står att det här är ett grönt te som är "änglarnas hemlighet och att "det är omöjligt att lämna ut receptet eftersom det är en hemlighet men låt er förföras!" Det innehåller vitt och grönt te , papaya och ananas och det är precis så himmelskt gott och förföriskt som det står på förpackningen!!

Franska höstfärger

 

Också här i Provence visar sig hösten i form av vackra färger. Inte så färgsprakande som jag sett att det varit i Sverige i år. Men det gulnar i de stora träden som lutar sig över floden Gapeau som rinner mitt i byn och vildvinet visar upp sig i annorlunda färger och påminner om den svenska hösten.

 

Lite konstigt är det eftersom vi har över tjugo grader på dagarna och sitter ute och äter både lunch och middag och minst av allt skulle behöva tända i öppna spisen eller elda för värmens skull. Ingen eldar härnere än - även om fransmännen gärna tar på sig en kofta tidigare än vi skandinaver ens skulle tänka på det.

Folk på fest

När det är fest i byn då går man man ur huse. Det är verkligen festligt och fullsatt och ofta med uppträdande och musik också. Och lekhörnor för barnen.

Här är några smakprov på besökare och utställare. Men först den rara lilla skylten vid ett stånd med vackra handgjorda silversmycken. "Ni får röra. Med kärlek!!" Det är annat än "föremålen får ej röras".

Damen framför sina flaskor är en synnerligen driftig kvinna som driver en egen vingård nära vår by, en av våra favoriter där det också är regelbundna söndagsluncher som vi brukar bevista. Chokladmannen ser ju ytterst fransk ut i sin mössa och de andra människorna (som en del förstås nu kommer att reta sig på att jag fotograferat vilket jag högaktningsfullt struntar i) har jag lagt in här som exempel på att inte alls alla fransmän är trådsmala utan numera ser ut som folk gör mest.

Och en illgrön apéro unnar man sig också på torgets caféer.

Chokladfest i vår by

 

I helgen som gått har vi haft årets stora byfest - Coeur du Chocolat - den stora chokladfesten. Det är en verklig begivenhet - det kommer tusentals besökare till vår lilla by med sina 2.500 invånare. Hela den stora parken fylls med tält med i första hand chokladtillverkare men också andra lokala tillverkare av gåslever, vin, smycken, bröd, oliver och annat som hör till den provencalska marknadstraditionen finns representerade.

 

Vi går ner och trängs i tälten och köper på oss förödande god  (och svindyr) choklad, lite doftande te och rostade kastanjer. Och beskådar folkvimlet och gläds åt att vi har en så rolig festtradition i vår by - nästan jämt är det någon form av arrangemang här, sist var det ölfest i tält med Sauerkraut och Knackwurst tillsammans med tyska grannbyn Geschwenda.

 

Men nu är det bara fransk choklad som gäller!