Ett varmt farmorshjärta..

blir det när det första sms:et någonsin kommer från äldsta barnbarnet Saga, 6,5 år. Vi träffades nyss i Sverige och hon visade sina fina örhängen i de nytagna hålen (ajaj, det gjorde ont sa hon).

Så jag lovade att skicka henne några fina franska örhängen och hittade några med "pärlor och strass" och några söta med "diamantprytt Eiffeltorn". Med brev tar det bara några dagar att komma fram och dessförinnan hade vi utbytt mobiltelefonnummer så att vi skulle kunna prata med varandra om vi ville. Är man så här stor i Sverige får man ha egen mobiltelefon även om den inte får vara med i skolan.

Igår kom det här - jag blev rörd till tårar och så glad över den fantastiska kommunikationsteknikvärld vi lever i. Sms från en sexåring som redan läser och skriver och  från ett land till ett annat - herregud om man ens kunnat föreställa sig detta när man själv var i motsvarande ålder? Föredömligt kort dessutom, kommer ni ihåg att sms faktiskt betyder Short Message System. Eller liknande.

Titta det snöar...

Och precis somd det sagts på météo så kommer snön i mjuka flingor på eftermiddagen. Det blir vackert i trädgården och vi tycker att nu lever vi också i de fyra årstider vi är vana vid. Snölandskap om än inte i månader är helt perfekt som mellanperiod mellan höstfärgerna och våren som vi vet kommer ganska snart..

Titta vilken vacker trädgård vi får på eftermiddagen. Och senare på kvällen kommer grannarna hem och säger att det varit kaos när de kört från St. Tropez där de arbetare som lärare. Förstås. Igen samma fransmän som gasar på ettans växel på glashalt underlag och snurrar runt och kommer ingen vart med sina sommardäck. Ovana förare kör i diket eller flänger runt på sidan och och orsakar flerbilsköer. Lastbilar från östblocket kanar av vägen och så stängs alla stora motorvägar och skolorna likadant, skolbussarna slutar gå och ja, det blir franskt kaos. För 7 cm snö.

Inte flyttade vi till Provence för att uppleva snö. Men i de här vackra mängderna och när vi vet att de försvinner om några dagar, då är det bara fantstiskt vackert!

En rolig dag, Moppe och godkänd hund.

Åh, han har haft roligt idag, den käre maken. På eftermiddagen kom den stora Schenkerbilen med den efterlängtade EU-moppen och sen har det skruvats och meckats precis som förr i världen. Den fick knappt plats i vårt lilla minigarage utan sista monteringen skedde i tvättstugan. Nu är allt på plats utom den franska registreringsskylten. Och ska det i olja i växellåda och bensin förstås för provkörning i morgon.

Jo, vi får plats båda två, med hjälm och allt. Det stora problemet är hur vi ska få med oss Dessi. Kan hennes väska spännas fast helt säkert på pakethållaren eller hur ska det gå till? Liten orolig hund står och kollar i tvättstugedörren och undrar förstås vad det är vi håller på med?

Hon har idag också haft sin årliga genomgång med rabiessprutor och annat och fick mer än godkänt. Fin, lagom hull, lite rinniga ögon men det hör till rasen och är bara att hålla rent. Fina tänder, rena öron och det här med att hon "nafsmarkerar" - inte biter mot små barn som bllir för närgångna sa vår snälla docteur Boudaroua är helt normalt och OK: "Hon är liten, barn blir närgångna, hon har rätt att markera att hon vill vara ifred Håll livliga barn ifrån henne". Hon ska få sprutor i vår för den urläskiga leschmaniossmyggan som är dödlig för hundar härnere och så föreslår man sterilisering.

Hon är tre och ett halvt år och ska det göras ska det ske medan hon är ung. Skälet, här i Frankrike, är att man säger att om detta inte görs blir det en hormonpåverkan under åren så att de flesta tikar får juvercancer när de blir i 10-årsåldern. Det vill man ju inte förstås och i och för sig har vi haft ett antal vänner som råkat ut för just detta med sina tikar. Inklusive vår egen labrador fast hon var då tretton.

Det är en enkel titthålsoperation (för 3.000 SEK) och det som faktiskt mest får oss att fundera är att hon efter sina löp blir så oändligt olycklig i flera veckor med sin skendräktighet. Det skulle hon ju slippa i så fall. Hur resonerar man i Sverige, jag har ingen aning längre? Här är man mycket mera radikal med det mesta, det finns beprövade metoder för allt och man är mycket bestämd med vad man tycker. Sen gör man som man vill förstås. Det gäller djur och människor.

Och hur det ska gå med moppeåkandet återstår att se. När jag såg att det är automatväxel, enbart ett gashandtag, handbromsar och reglage för blinkers och inte mycket mer så  k a n s k e  jag tror att jag grejar att köra den? Första gången jag körde moppe var faktiskt här i Frankrike. Det var på 1960-talet med en slags nedfällbar motor längst fram som gjorde att den startade. Iväg for jag och alla franska uppvaktande pojkarna skrek efter mig: "Monique, Monique!! Arrête, arrête!!" För jag körde på vänster sida förstås, inte tänkte jag på det!!

Ett blickfång

Bara så där i all enkelhet. En vacker blomma på ett restaurangbord. För att fira mig själv lite efter ha försökt komma över ett oväntat och ovänligt beteende och nu kan lägga det åt sidan - ett sånt där som man inte förväntar sig, som kommer blixtsnabbt utan att man kan värja sig och som man faktiskt inte heller förstår avsikten med.

Och också för att göra mig lite glad  för att jag just kommer från pricktest nummer två hos allergidoktorn dit jag remitterats för den eviga nästäppan. Gissa om jag varit nervös om jag skulle varit allergisk mot hund - vad hade vi gjort med Dessi då?

Ingen allergi mot nånting - inga djur,inte mögel,  inte ens kvalster, inte en blomma eller ett enda pollenfrö Inte gluten, inte mjölk, inte jordnötter. Jag kan pussa på hamstrar och katter oom jag vill och det kan få damma igen helt. Ändå vaknar jag varje morgon och är täppt i näsan så något konstigt är det ju.

Här är den eminenta franska sjukvården igen. Man går till örondoktorn för att han ska spola dem, börjar prata om smala näsgångar, sätts på en dunderkur med cortison och kortisonnässpray i 3 månader och skickas i mellantiden till kollegan allergologen som nu gjort sin utredning. Samme doktor upptäckte sömnapné hos maken som också nu är åtgärdad genom andningsmask. Inga väntetider, allt åtgärdat och utrett på nolltid. Gratis.

Och i morgon ska Dessi på årlig besiktning och vaccinering. Hoppas det stämmer att Sverige tagit bort kravet på rabiesvaccinering så hon slipper bli så sjuk.

Premiärgrillning

Vi åker till havet och svenska vännerna där. Vi har haft snö ett dygn men där ligger den fortfarande kvar. Minusgrader och kallt och fuskpälsen åker fram. Och Dessi får en liten fleecejacka över kroppen.

Svensk förrätt blir fiskrom, smörstekta blinis och crême fraîche. Alltid lika gott.Och vi har med oss entrecôte från vår loka byslaktare - stora möra bitar, dock inte lika välhängda som vi är vana vid. Men värden trotsar kylan och snön på altanen (se längst bort i hörnet) och det blir en god måltid med välsmakande kött, wokade grönsaker med vitlökssmör och franska goda ostar till efterrätt.

Om några månader sitter vi ute under hela måltiden, nu går det fort med våren här trots den "ryska kylan" som också drabbat Frankrike. Och särskilt hemskt är det med alla SDF, Sans Domicile Fixe, alla uteliggarna som faktiskt sover Nära Döden varje natt.