Vår fina husbil

Vår närmaste grannar är på sportlov och har bara en bil uppställd utanför huset. Så vi passar på att ta hem husbilen från sin uppställningsplats en bit från byn. Dags att börja vårrusta på allvar, gå igenom och fixa med förvaringsutrymmen, köksutrustning, lägga in kartor och guideböcker och fylla på torrvaruförråden.

Den är bra stor där den står parkerad utanför huset. Iallafall om man jämför med lilla Dessi som är mycket förtjust i den här bilen och glatt hoppar upp och boar in sig i soffor och fåtöljer. Lika förtjusta är vi. Hela gårdagskvällen satt vi i bilen med fördragna gardiner, tände ljus och pratade om kommande utflykter. Snart öppnar både campingar och husbilsuppställningsplatser och de många vingårdarna som tar emot besök för en-natts-övernattning öppnar också för säsongen.

Liberty heter den, vår bil vilket syns om man klickar på bilden. Vi kunde inte gett den ett bättre namn själva!

Rosors kraft

Också i vårt härliga franska liv smyger sig då och då förtretligheter och otrevliga skeenden in. Vi lever ju ett vardagsliv och allt kan inte vara bra jämt. Ändå överraskas man ibland när saker händer som man minst av allt har kunnat föreställa sig. Oväntade utspel från oväntat håll kan plötsligt kännas så illa att det helt tar överhanden och det blir svårt att värja sig inför både lessenhet och frågetecken.

Vi är ganska känsliga människor, både mannen och jag. Kräfta och Skorpion för den som roar sig med sånt. Så när han sett mig må dåligt en längre stund och är på hemväg från en mindre utflykt stannar han vid vår lilla fina blomsterbutik. Och se vad han kommer hem med: de vackraste rosor med små pärlor i och ett kort med Je t'aime vilket jag inte tror behöver översättas.

En liten nyckelpiga håller fast kortet och på det fina blomsteromslaget (som man här i Frankrike inte tar bort) sitter ytterligare en liten lapp: Plaisir d'offrir. Givandets glädje. Ja, men också mottagarens!! Genast lyfte svarta skyar och svåra tankar och den vackra buketten gav påminnelse om vikten av att se det vackra i tillvaron. Och glädjas åt här och nu. Tack min älskling!

Vinprovningslunch

Efter vår vinprovning idag äts det lunch. Det är en trerättersmeny som är vanligast härnere och idag fick alla en god kall aubergine-terrin som syns på första bilden. Sen kunde man välja mellan anklår med champinjonspett eller marinerad, stekt tonfisk i god sås och med en provencalsk tomat, dvs goda örter gratinerade i urgröpt tomat.

Till efterrätt antingen getost på salladsbädd eller "Rhum Baba", en romindränkt liten sockerkaka med likaledes romindränkta russin. Till maten serveras obegränsat med vin, rosé eller rött och som en liten digestif mellan måltiderna ett snapsglas med någon form av alkohol som hälls över god sorbet. Och så kaffe på det.

Detta, plus själva vinprovningen av de sex vinerna kostade den här gången sammantaget 27€ per person. Cirka 240 kronor alltså.

Vad hade detta kostat i Sverige? Inte som här iallafall, det är då ett som är säkert.

Vinprovning

Här, väldigt nära vår sydfranska by går Munskänkarnas vinprovning av stapeln. Vi har varit med ett tag och tycker att det är roligt att lära oss lite mera om vin nu när vi bor i ett riktigt vinland och nära riktigt fina vingårdar dessutom.

Här slarvar man inte igenom vinavsmakningen minsann. Alla vinets egenskaper - färg, smak. doft och annat antecknas nogsamt. Man smuttar och doftar och prövar. Dricker lite vatten och tar en bit bröd emellan varven.

Den här gången var det Bordeauxviner, ett vitt och fem röda som provades. Väldigt goda överlag men inte precis på den billiga kanten. Det billigaste vinet kostade 10€ och det dyraste 28€. Alla över hundralappen och mer därtill alltså.

Det är många glada svenskar som kommer till de här tillställningarna. Man börjar kl 1030 och efter provningen följer lunch som i regel inte är slut förrän vid 1530-tiden. Så det är en heldag i vinets och matens tecken.

Den lilla försilvrade skålen med sitt tumhandtag kallas för "tastevin", en slags provsmakningsskål alltså. Den hängs om halsen och bärs med olikfärgade band. Ungefär som i judo "uppgraderas" man vartefter man deltagit i och klarat olika kurser. Vi kommer aldrig att komma längre än till det här första grönsvarta bandet men det är ju roligt så långt.

Svensk födelsedag i Provence

En av vännerna fyller lämpligt år här i Provence så vi bjuds på födelsedagsmiddag.
Det blir vackra orkidéer, fransk-svenska kokböcker, vinflaskor, fransk litteratur och lite annat som presenter. Och födelsedagsbarnet har önskat sig svensk förrätt. Vilket låter sig göras med IKEA i närheten.

Vi njuter därför alla av svensk gubbröra på provencalska tallrikar, svenska småsnapsar och öl till detta och struntar högaktningsfullt, fram till huvudrätten, i alla olika sorters franska viner.

Sa jag att vi sjöng Helan går? Det är klart vi gjorde. På både franska och svenska!

Snygg fransk design

Hos den gode franske vännen J växer det nyrenoverade huset fram. Det blir ursnyggt med stram design av nästan skandinavisk karaktär. Vita väggar med grå fondväggar, indirekt belysning överallt och matchande svartgrå golvplattor. Och titta vilken häftig öppen spis!

Det här är väldigt ovanligt. Inredningsstilen här i södra Frankrike är, bortsett från de hem där man inreder från IKEA, väldigt annorlunda, för att uttrycka det försiktigt. När vi åkte runt för några år sedan och letade hus var det de mest förskräckliga interiörer som mötte oss. Stajlade hus och lägenheter är ett fullständigt okänt begrepp här - vi klev rätt in i folks vardagsliv med strykbrädor i vardagsrummen och obäddade sängar och frukostflingorna kvar på köksbänken.

Färgerna här är genomgående murriga. Orange väggar och kraftiga mörkbruna takbjälkar är vanligast. Är inte väggarna orange eller hiskligt lila så är gardinerna det. Mörka skinnsoffor av svensk gillestugekaraktär verkar vara favorit och övriga möbler som matsalsgrupp och stora skåp är också tyngande mörka. Övermöblerat och slarvigt var det intryck vi fick under våra husbesök.

Det finns förstås undantag. Våra unga grannar bor i ett litet dockskåp som känns som en inredningskatalog och de är åt andra hållet, städar, putsar och fejar. Lediga dagar går åt till ständig dammsugning och otaliga tvättar som pedantiskt hängs upp på tvättställning för torkning. Torktumlare är här en ovanlig lyx, det hänger tvätt överallt, året om.

De fransmän som kommer in i vårt hus säger alla unisont: Det syns att ni är skandinaver. Ni har det här ljusa, lätta sättet att möblera.
Vita väggar inte minst. Jo, så är det ju - det sitter i oss att ha det så ljust det går trots att det faktiskt inte alls behövs härnere i den ljusa och soliga södern.

Nära havet...

...cirka hundra meter därifrån bor en fransk god vän. Idag bjuder han på utomhuslunch utanför sitt hus som genomgår en totalrenovering. Det är ett för franska förhållanden stort hus och nu är det tip-toprenoverat med hög modern klass. Än är det inte riktigt färdigt så tills vidare sker matlagningen och servering utomhus. Vi bjuds på pique nique-mat i god provencalsk stil. Korvar, ägg, stora räkor, oliver, smågurkor, avocado, tapenade och citronmajonnäs. Småpateér, sallad och nygrillade kycklingar och så förstås ostar med baguette och sist citronsorbet och kaffe med små tryfflar. Och till detta goda viner, både vitt, rosé och rött. Och lite limoncello att hälla över sorbeten.

Som vanligt här på söndagar i Frankrike sitter vi till bords i flera timmar. Det är lite kyligt ibland när solen går i moln men vi är utrustade med jackor och småfiltar så det går bra.

Nu, ett par timmar senare är vi fortfarande mätta och det hettar i ansiktet av den sydfranska solens starka strålar. På hemvägen kör vi längs ett glittrande Medelhav så långt från snö och minusgrader man kan komma. Vi tycker vi har det bra!