Vår sydfranska by är, som de flesta andra här i Provence, mycket gammal. Många av de ännu bebodda husen i de smala gränderna är från 1600-talet och särskilt uppmärksammat är att byns store man, Peiresc, en vetenskapsman från 1500-talet hade sitt slott här och till och med tog emot Ludvig XIV med följe där. Inklusive musketören D'Artagnan som faktiskt funnits på riktigt.
Här, som på så många andra ställen älskar man också att dekorera husen med olika typer av muralmålningar. Kyrkans stora vägg ut mot den öppna platsen har en stor målning som föreställer just kungabesöket. På andra ställen i byn har man målat hur kvinnorna på 1800-talet tvättade kläderna i den rinnande floden. I en av byns restauranger i den gamla olivkvarnen finns fantastiska väggmålningar kring hur man hanterade just oliverna.
För det är för dem som vår by är mest känd. Man har haft och har stora olivodlingar och det, tillsammans med läderfabrik och andra fabriker i industrialismens början var huvudnäringarna i byn.
På bilderna syns vårt olivkooperativ. Nyligen målade man dit datum, 1930, då detta öppnades och bild på en av olivodlarna från tiden med sin åsna. Hit går man och provsmakar de olika olivoljorna och de olika olivsorterna. Man köper goda olivröror, både gröna och svarta och kan också botanisera i goda Marseilletvålar och lokalt tillverkade tvålar av åsnemjölk. Har man över 10 kg oliver (och ett år trodde vi att vi nog fått det i vårt enda olivträd), då kan man ta sin skörd till kooperativet och få ett antal flaskor god (och därmed dyr eftersom det är kvalitet det handlar om) i utbyte.
Det är roligt med ett levande koooperativ i byn - den tanken existerar också framförallt när det gäller vin och många byar har sina egna vinkooperativ.