Gott Nytt År

Gott Nytt År tillönskas alla i familjen och vänkretsen. Liksom alla bloggvänner och de på Facebook och Instagram och andra sociala medier där man ses och umgås i den virtuella världen på ett oftast roligt och kreativt sätt.

Här är dagens - och årets sista bild - från vår ständigt blommande orkidée i det solsken vår nyårsafton i södra Frankrike bjuder oss på innan mörkret faller. Nu i kväll blir det gratinerad hummer och gåslever och rosa champagne till festprogram i fransk tv och till sist SvtPlay med Ring Klocka, Ring vid tolvslaget. Loa Falkman i år säger min mamma. Det ska bli spännande att se på och lyssna till!

Ett härligt nytt år önskar vi er alltså. Må 2015 innebära precis allt det ni önskar er - och kanske lite mer därtill!!

Provencehimmel

Så här såg det ut häromdagen när vi körde hem i solnedgången nere vid havet. Mätta och belåtna efter en härlig svensk jullunch hos goda vänner - knytis tillsammans med andra svenskar. Sill, nubbe och skinka och så sprakande färger med palmer och bergen vid vårt Medelhav.

Det är en ros utsprungen....

Nog passar det väl alldeles väldigt bra med sommarens absolut sista ros som vi hittade i trädgården igår, dagen före julafton.

Med den önskar jag och mannen i mitt liv och hunden med för den delen alla bloggläsarna
  
       EN RIKTIGT GOD JUL och GOTT NYTT 2015

Just nu står skinkan i ugnen och griljeras i det sydfranska köket och om en stund ska vi äta vårt sedvanligt goda julbord. Vi är ett dygn tidigare än fransmännen som firar sin jul i morgon den 25 men julfrid råder också här.

Ha härliga helger, var ni än befinner er och på återseende om inte annat nästa år!!

Julfest för barnen i byn, 3

Äntligen börjar teatern för barnen i byn. Det är en superproffsig föreställning där vi som svenskar plötsligt studsar till när vi hör skandinaviska namn mitt i de franska sångerna och dialogerna. Det är snögubben Olaf, det är Elsa och Anna och plötsligt är det stor dramatik kring en ren som är försvunnen. Och vad heter han om inte Sven. "Zvenn" som han kallas här.

Det faller artificiell snö, barnen ropar förtjust när "Zvenn" plötsligt dyker upp bakom granarna och den tjocke snögubben Olaf finns med på ett hörn hela tiden. Inte förrän jag dagen efter talar med min dotter med småpojkar i Luxembourg får jag klart för mig att detta är en av HC Andersens mest berömda sagor som förra året spelats in som Disneyfilm under namnet Frost. Eller Snödrottningen eller som på franska Reine de la Neige. Inte så konstigt att barnen kan handlingen.

Men lite märkligt är det att stå som enda skandinaver på vårt lilla sydfranska bytorg och se på en föreställning från den höga nord. Alla klichéerna fanns där också - Zvenns husse är klädd som man tror att samer är klädda och snön faller som sagt rikligt.

Mera anglosaxisk karaktär blir det när teaterföreställningen är slut. Då kommer Père Noêl och sätter sig i sin släde och barnen får gå fram och sätta sig i hans knä och svara på frågan om de varit "sage", dvs snälla under året. Tomten ser helt amerikansk ut och lätt förbryllade över kulturkrockarna går vi tillbaka hem via de upplysta bygatorna.

På byns hemsida ligger nästa dag alla bilder från hela evenemanget och där syns också  faktiskt bloggmadamen med make och hund där vi alla  tittar storögt på det hela. Det är härligt med denna levande by med massor med unga familjer dessutom. Ett gottt tecken och en härlig miljö att få växa upp i!!

Julteater för barnen i byn 2

 

Medan  skymningen sakta sänker sig samlas fler och fler barn på torget framför kyrkan för att invänta den utlovade barnteatern Snödrottningen. Barnen bjuds på varm choklad och de vuxna på "vin chaud" en sötare variant av glögg med pomeransskal. Alla får chokladbitar och mandariner och det bildas små pratgrupper överallt.

 

Belysningen tänds i alla träden och på husväggarna runt ikring där en och annan tomte också klättar. Barnen väntar stillsamt, det är inget skrik, inget bråk, inget bus. Föräldrarna är extremt närvarande och ser till att allt går lugnt till och det är en väldigt vänlig stämning överallt. Strax börjar föreställningen!!

Julteater för barnen i byn, 1

I vår lilla by har vi en synnerligen aktiv festkommitté. Ständigt ordnas det saker och alltid är det genomtänkt och mycket kreativt. Nu i jultider står framför kyrkan mitt i byn en släde (bild nr. 3) där renen bär på en brevlåda där barnen kan lägga sina önskelistor till tomten. En vacker gran står också framför den fina freskmålningen av Ludvig den fjortonde och hans besök i byn.

Idag är det barnens tur att få se på spektakel. En teaterföreställning stundar - Snödrottningen av HC Andersen - fast vad det innebär vet vi inte riktigt än. Vi är nere i tid och ser hur mängder med föräldrar och barn samlas på den stora platsen framför kyrkan och ivrigt väntar på det som ska hända på scenen.

På baren tvärs över gatan är det ovanligt tomt men så är det ju söndagkväll också om än ljummet i luften. Sjutton grader klockan fem och än är det bara skymning.

IKEA-jul

 

För dem av er som inte bor utomlands och troligen därför inte har tillgång till IKEA Food, matbutiken som hör till de internationella varuhusen - varsågod - här är ett smakprov på några varor. Man får klicka på bilden för att se att här heter det minsann inte Prästost utan Ost Präst.

 

Sås Senap och Dill är ju Gravlaxsås i Sverige och Godis Julkola är ju heller inte så svårt att förstås. Inte heller Lussebulle. Men kanske heter det Saffransbulle i Sverige? I vilket fall gör IKEA så här för att visa att det är deras egna produkter. Ofta går det bra men i ett fall har man fått ta tillbaka en produkt ur det egna sortimentet och det var Kaviar.

 

Man försökte efterlikna Kalles Kaviar men det misslyckades totalt - det smakade sur sill och det blev ett ramaskri världen över. Svenskar vill ha sin Kalles, precis så som den ska smaka så nu finns den i sortimentet igen och heter Original Kalles Kaviar.

 

Nu är köksfönstret ut mot vår gata färdigpyntat. Kanske kommer det dit någon liten mera tomte, man får se. Ljuset i mitten kommer vi att tända på kvällarna, det blir fint ihop med adventsstjärnan och den lilla adventsgranen som också står utanför och lyser vackert i det medelhavsmörker vi har här kvällar och nätter. 

Franska julförberedelser

 

Sakta men säkert lägger vi till saker för att skapa julstämning i vårt lilla Provencehus. Röda julstjärnor finns här men inte alls på samma sätt som i Sverige. Så när vi hittar dem stoppas de i den svenska Waldemarsuddekrukan och i mormors nyputsade kopparkruka - ursprungligen använd som vedförvaring på 1920-talet har jag sett på bilder.

 

Granen har kommit in men får vänta ännu liten tid på att få sina ljus och att kläs. Än så länge står rosorna kvar men får flytta på sig framöver för att få plats med mera ljusstakar.  På kvällarna gläds vi åt ljusslingorna på terrassen som ger fin stämning i trädgården.

 

På programmet står nu tillverkning av gubbröra med hjälp av de ansjovisburkar vi medförde från Sverige i somras. Nyinköpt färsk kycklinglever ska blandas med andra goda ingredienser och bli Hirams paté, ett klassiskt inslag på vårt julbord. Såklart blir det Jansson och köttbullar också - vi tar det lite pö om pö och fryser in det mesta till julafton.

 

Det är helt underbart att kunna förbereda en annars stressig helg på det här lugna sättet - så mycket mera rofyllt och inspirerande det blir då!

Franska förpackningar

 

Nu är det inte mycket kvar i den. Den franska chokladasken som vi fick i gåbortspresent av en god vän för ett tag sedan. Det är förstås exklusiv choklad, det känns och märks. Men det som är det mest imponerande är faktiskt hur den kommer förpackad.

 

Först en vacker omslagspåse med vackert sidenband. Inuti en ännu vackrare ask med lika fin sidenrosett. Och när man öppnar asken ligger förstås en snygg liten bruksanvisning med förklaring av de olika chokladsmakerna. Och till sist - äntligen kommer man åt godsakerna - ännu ett vackert tryckt plastark med samma logotype.

 

Det här var ovanligt fint. Men inte ovanligt ändå. Fransmännen har en stark känsla för att slå in saker vackert. Det gäller allt från blomsterbuketter till andra presenter. Och som sagt - god choklad inte minst!!

Adventstider i Provence

 

Sedan länge har vi gråväder och regnet strilar dagligen. På sina ställen härnere orsakar det riktigt elände med svåra översvämningar men vi är förskonade från detta. Trots att vi har ljust längre på dagarna än i Sverige känns det ändå grått, trist och instängt.

 

Vi skulle behöva plantera lökar, fortsätta med evighetsjobbet att kratta upp alla eklöv och ekollon på tomten, plocka undan och ställa i ordning inför den vinter vi trots allt har här. Det får nu gå i omgångar mellan uppehållen. Samtidigt passar vi på att pynta lite för att få svensk adventskänsla.

 

Hos oss sker den verkliga omställningen till jul först dagen före julafton. Då åker granen upp och kläds och tomtar, ljus och juldukar finner sin plats. Fram till dess nöjer vi oss med adventsstjärnorna som beundras av fransmännen, vackra slingor ut mot trädgården, julstjärnor och liten början till juldekoration i köksfönstret.

 

Vi har ju som sagt varken advent eller Lucia här och är faktiskt helt befriade från att baka pepparkakor och lussebullar eller hålla med glögg. Vi byter heller inte gardiner, bakar pepparkakshus eller kokar knäck. Det är sånt man gjorde i vår värld för länge sen, då när det var viktigt för barnen. Nu är det underbart skönt att bara ta allt i egen takt och fundera över vad som kan vara viktigt på julbordet längre fram.

 

För det är klart att vi har ett sånt! Med IKEA i närheten löser sig alla svenska inköp och det kommer att bli både skinka, gubbröra, sillar, ägg med räkor, lax och rom, korvar, ostar och troligen till och med någon form av variant på grönkål. Svenska snapsar har vi medfört i somras och med franska inslag i form av skaldjur och "julstubbe", den klassiska efterrätten blir det här så bra det kan.

 

På lördag är det fest i byn igen. Då kommer tomten att komma, nerhissad från kyrktornet framför den stora bygranen med sina julklappar och "Rendrottningen" på sin släde kommer att parkera på torget framför kyrkan. Det blir upptåg och julklappar till barnen och troligen något annat spektakel. Och för de vuxna finns det "vin chaud", den franska "glöggen" i små stånd och allmänt trevlig stämning. Dit går vi då förstås!!

Svensk adventsgudstjänst i vår franska bykyrka

 

Sedan flera år - och långt före vi flyttade till vår lilla sydfranska by - har svenskarna firat adventsgudstjänst just här hos oss i den här byn. Det är både lustigt och roligt förstås att det är så och en trevlig tradition som vi gärna bidrar kring att försöka ordna så bra det går.

 

Vi har en väldigt vacker kyrka i vår lilla by - ursprunget är förstås som vanligt väldigt gammalt -  men den nuvarande utformningen är från 1700-talet med olika tidstypiska inslag. Nu, i adventstider är dessutom hela främre delen av koret dekorerat med fransk julkrubba av magnifikaste slag. Det blinkar och lyser och själva krubban är placerad i ett landskap där man också placerat ett antal "santons", typiska provencalska träfigurer som representerar olika yrkeskategorier.

 

Lite kulturkrock blir det därför när vi sätter dit vårt lilla "altarbord" med sjuarmad röd ljusstake, julstjärnor och värmeljus på svensk julduk framför det katolska altaret. Men det blir fin stämning och när sen ett fyrtiotal svenskar tillsammans med svenske prästen från kyrkan i Nice sjunger de traditionella svenska julpsalmerna i den här miljön känns det väldigt fint. Vi lyssnar på svensk predikan och sjunger Hosiannah, Bereden Väg för Herran  och Var Glad och både maken, prästen och ytterligare svensk musiker gör hela upplevelsen till en fin stund. Klicka på sista bilden för att se pianospelaren, flöjtprästen och trombonisten och föreställ er hur det ekar vackert på svenska i de katolska valven.

 

Efteråt åker alla till ett mycket trevligt värdshus - ett gammal postskjutshåll från 1600-talet - och äter en härlig fyrarätterslunch som varar ett par timmar. Vi har det verkligen bra på alla sätt!

Utsikter och gamla bilar

 

Inte så långt från oss ligger getfarmen vi besökte häromdagen. Vart man än åker i vårt vidunderliga landskap härnere hittar man makalösa utsikter. Den första är från La Cadière och det är Medelhavet som syns i fjärran.

 

Bland getter, hundar och allmän röra fanns också dessa gamla bilrariteter. Dyna Panhard, en exklusiv fransk bil där några gamla exemplar nu står här och dammar igen. Maken, vars främsta hobby är renovering av gamla bilar fick något lystet i blicken förstås.

 

Röran till trots har både getter och farmägarna den här fantastiska utsikten från sina marker. Medelhavet igen med en av sina vackra bukter nära La Ciotat.

 

Bilderna är klickbara för den som vill se lite mer.

Getfarmsbesök

 

Tillsammans med ett antal andra svenskar åker vi på heldagsutflykt nära oss. Först en byvandring i närliggande La Cadière d'Azur där min dotters svärmor har sommarhus och yngsta barnbarnet döptes i byns kyrka förförra sommaren . Vi äter lunch på en restaurang på höjden med vidunderlig utsikt över landskapet bort till Medelhavet. Bilder kommer så småningom.

 

Efter det är det dags att på skumpiga, minst sagt små vägar leta sig fram till en getosfarm. Det blir verkligen en upplevelse, inte bara pga de trevliga getterna men också för att ägaren har ett antal urgamla franska veteranbilar och för att hela stället är så rörigt och ostädat att man inte tror att det ska gå att driva en professionell getosttillverkning där.

 

Men det visar sig att så är det. Vi får se det hela från "ax till limpa", inklusive hälsa på getterna som finns i alla upptänkliga färger - med och utan horn och skägg. Väldigt fridsamma djur, vaktade av ett stort antal hundar.

 

Varken maken eller jag är särskilt förtjusta i "chèvre" dvs "schävvr" som det faktiskt heter, inte "chävré" som så många svenskar kallar detta i Sverige. Getostsmaken är för frän för oss men våra övriga meddeltagare köpte på sig alla sorter, från mjuk till hård lagrad ost. Jag ägnade mig mest åt att prata med de snälla djuren som la huvudet på sned och verkade förstå vad man sa. Utsikten från gården ut mot havet var också bedövande - det kommer i nästa inlägg.

 

Efter getost blev det honungstillverkning, lika intressant "fabriksbesök" det med genomgång av hur bina tillverkar honung och hur den tas tillvara. Här inköptes honungsvinäger och pastiller och det ska bli intressant att pröva just vinägern.

 

Hela utflykten avslutades med ett besök i ett nytt och modernt vinkooperativ där man sålde de berömda Bandolvinerna. Några flaskor inhandlades där också och nöjda med dagen satte vi oss i fredagsköerna från storstaden Toulon hem till byn igen.