Nu så. Klartecken för operation av käre mannen. Inte så allvarligt - en mindre magoperation men dock ett ingrepp under narkos och kvarliggande på sjukhus efteråt. Vi är som vanligt otroligt imponerade av den franska sjukvården.
Man går först och utan väntetid till husläkaren för en diskussion om vad som behöver göras. Hon skriver en remiss till kirurg hon rekommenderar på ett sjukhus i närmaste tätort. Jag ringer till sjukhuset, uppger läkarens namn och vi får en konsultationstid några dagar senare. Sjukhuset är i privat regi, har gott renommé och kostar inte mer än ett kommunalt sådant.
Vi åker dit, får vänta i ca 15 minuter och tas sedan om hand av den mest fantastiske läkare. Han tar sig all tid i världen - undersöker käre mannen, säger att det nog är bäst att åtgärda det hela och tar sig sedan tid att rita och beskriva hur själva ingreppet ska gå till. Väldigt pedagogiskt är det och han berättar samtidigt hur fascinerad han är av Sverige, hur gärna han vill åka dit (det vill de flesta fransmän som hör att vi är därifrån), att han hört att det ska vara väldigt vackert men kanske kallt? Kan man bada i havet på sommaren undrar han? Och så får jag komplimanger för min franska vilket alltid är särskilt roligt när man följer med i de medicinska sammanhangen. Han avslutar med att berätta att hans favoritbåt är svenska Hallberg Rassy!!
Han säger sen att det inte blir någon operation förrän kardiolog och anestesiläkare fått säga sitt. Det blir en ny remiss (dvs ett vänligt brev till "cher ami", käre vän) där han ber sin vän hjärtdoktorn undersöka patienten och ge sitt utlåtande om han förordar att operation med narkos är genomförbart med tanke på tidigare hjärtproblem och nuvarande medicinering. Här på sjukhuset har läkarna ett sekretariat som är ett under av effektivitet. Här skrivs remisser till laboratoriet för prover inför kardiologbesöket, vi får en tjock broschyrliknande sak att fylla i till narkosläkarbesöket, mängder med övrigt informationsmaterial inklusive vart vi ska vända oss, vilket tid som man satt upp (den fick vi välja själva - operationen hade kunna ske veckan efter men läkaren anpassade sig efter våra önskemål att vänta till nästa vecka. Passar torsdagen den 6 mars undrar han förbindligt? Och berättar att det förstås är han själv som ska genomföra ingreppet.
Vi får recept på stödstrumpor som skall tas med inför operationen och särskilt antiseptiskt tvättmedel att användas kvällen före. Nästa dag kommer distriktssköterskan hem till oss som vanligt - tidigt eftersom proverna tas på fastande mage och man vill låta patienten få äta sin frukost så fort det går - och tar alla prover. Vi har inte fått någon flaska för urinprovet, alltså återkommer man nästa dag med en sådan och ber oss ställa ut den i köksfönstret så kommer den att hämtas upp. Nästa dag ligger alla provsvaren i vår brevlåda.
Kardiologbesöket ordnas också snabbt. Normalt är det väntetid hos just den här doktorn men när man hör att det är en väntande operation får vi tid efter två dagar!! Undersökningen går bra, kardiologen skriver själv på dator ut alla undersökningsresultaten (det är ultraljud, EKG, läkemedelsgenomgång och kroppsundersökning) och säger att det inte föreligger hinder för operation.
Två dagar senare har vi tid hos anestesiläkaren på sjukhuset. På exakt utsatt tid blir vi hämtade av en likaledes vänlig läkare som snabbt och effektivt går igenom den ifyllda "broschyren" där mängder med data ska fyllas i. Det är allt från genomgångna sjukdomar till nuvarande medicinskt tillstånd och det är sida upp och sida ner. Det ställs ett antal frågor förstås och så får vi information om fasta, medicinintag och övriga operationsförberedelser och återigen lugnande besked om att det inte är någon "farlig" operation. Lite nervöst är det eftersom käre mannen aldrig har blivit sövd förut men själv är han kolugn som vanligt och tycker nog snarast att det ska bli lite spännande!! Innan vi lämnar sjukhuset går vi tillbaka till sekretarietet och får en blankett att ge till taxichauffören för gratis skjuts från hemmet till sjukhuset!
Vi hämtar ut strumpor och desinfektionsmedel och väl hemma läser vi igenom en ny broschyr som täcker precis allt om sjukhuset, dess kapacitet, direktnummer till samtliga läkare samt ordningsföreskrifter och information om besökstider och extrakostnader.
Samtidigt ringer vi det franska försäkringsbolaget där vi har en sk. mutuelle, en tilläggssjukförsäkring som täcker ev. extrakostnader som i det här fallet vid sjukhusinläggning. De blir förhandsinformerade om denna planerade operation och kommer att kontakta sjukhuset för att informera dem om att de står för dessa kostnader.
En mycket förkyld och hostande sekreterare är enda smolket i denna process där allt flyter i vartannat och går supereffektivt och snabbt tillväga. Hoppas hennes virus inte hoppar över till maken så att en enkel "rhume" inte ställer till det inför operationen.