Vikten av en syster

Det här är min söta lillasyster T. Här är hon på sin tvåårsdag och porträttet målade jag till hennes 40-årsdag. När man bor utomlands som jag blir alla familjerelationer än viktiga att vårda. Jag är lyckligt lottad som har en syster som är både familj och bästaste vän.

Himla tur att jag har gratis internet-telefon. För när vi sätter igång och prata, jag i Frankrike och hon i Skåne, då går det en bra stund!

Calicivirus

...eller med ett vanligare namn: vinterkräksjuka. Jo, den finns här i Frankrike också men det pratas inte så mycket om den som i Sverige där det blir löpsedelsrubriker varje år.

Här hälsar man Gott Nytt År med särskild tonvikt på la santé, den goda hälsan som man önskar varandra inför det nya året.

Monsieur Calici har detta till trots invaderat hemmet och sängkammaren blir ett sjukläger. På bättringsvägen är det tur att det finns tv tillgänglig och också lite nätverksamhet via Ipaden.

Även om det här inte är en farlig sjuka är den plågsam medan den pågår och totalt utmattande. Dessi har ingen som helst förståelse för en matte i sängen i två dagar och gör allt hon kan för att inspirera till uppegående. Uppgivet suckar hon när det inte fungerar och lägger sig tätt intill och sympatiserar istället.

Bloggen återkommer när det är virusfritt.

Gott Nytt År

Ett Gott Nytt År önskar jag alla mina läsare. Barnen med sina  respektive och barnbarnen, föräldrar och syskon. Andra släktingar också förstås.

Och så vännerna, de trogna hemma i Sverige, de nya i Frankrike och så alla  fantastiska bloggvänner som dykt upp här under åren och förgyllt tillvaron med både kommentarer och egna bloggar om livet i Sverige.

Vi firar en stillsam nyårsafton för oss själva. Det betyder inte att det inte blir fest. Champagnen ligger på kylning, de enorma färska humrarna på bilden ska snart klyvas och fyllas med god stuvning och gratineras. Och gås (eller ank-)lever tillsammans med fikon- och lökmarmelad blir det också.

Stora tigerräkor hör också till - däremot avstår vi från ostron som många äter denna kväll. Ingen av oss är särskilt förtjust i dem, de smakar mest havsvatten och l i t e  äckligt är det att svälja levande djur. Dessutom finns risk för både magsjuka och hepatit om man har otur.

Nog om sjukdomar - här i Frankrike önskar man Bonne Fête inför det nya året med särskilt betoning på att det ska bli ett hälsosamt år. Så vi följer den traditionen och önskar ett hälsosamt år till alla dessutom!

Löv, löv och löv

För alla i Sverige som tycker att det här med att skotta snö är tröstlöst kan jag berätta att vi har ett motsvarande "problem". De hundraåriga ekarna som vi älskar för deras skönhet och skuggan under heta sommardagar tar tid på sig att fälla sina ekollon och löv.

Först drösar ekollonen ner - högvis. Det är något oroande eftersom vi har vildsvin i närheten och då och då kommer de in i området och det här är mumma för dem. Vårt staket är pudelsäkrat men räcker inte för vildsvin. Så det är bara att kratta ihop dem, högvis. Gör man inte det slår de dessutom rot i rabatterna och bildar en, visserligen vacker, men svårrensad matta av små gröna eklöv. Dessi är dessutom förtjust i att leka med dem och biter i dem och drar in dem i huset. Ekollon är extremt giftiga för hundar så man blir ju lätt oroad varje gång det händer.

Längre tid tar det för löven att falla. Det har krattats och blåsts löv nu i snart två månader. Gör man inte det lägger de sig överallt och täcker gräsmatta och rabatter på fel sätt. Plus att de virvlar runt och lägger sig högvis framför ytterdörren och på terrassen och väller in när man öppnar dörrarna. Det är de starka mistralvindarna som gör små mini-tornados av löv så de måste helt enkelt bort. Vi har inte ett klimat där de luckras upp av snö och regn utan de ligger kvar som just torra löv.

Häromdagen fick käre mannen ihop 8 säckar. Dem slänger man inte precis var som helst och man eldar heller inte precis hur som helst. Här tar man dem i bilen och åker till ett sk. dechetterie, en sopstation där man får visa upp en bricka som visar att man bor i kommunen och har behörighet att slänga saker här.

Sen ska det sorteras, dvs löven ska hällas ut på visst ställe för trädgårdsavfall och sopsäckarna slängs sedan på särskilt ställe för sig. Kan man inte själv åka till dechetteriet är det bara att ringa ner till borgmästeriet och be om hjälp så kommer sophämtarna och tar hand om dem utanför dörren. Vi har en servicenivå på alla plan som slår allt vi varit med om tidigare!

Nu är det värsta över trots allt. Ekarnas grenar gapar tommare och tommare men vi har inte långt kvar förrän det börjar knoppas och slå ut igen!