Franska middagstillbehör

Vi får franska svärföräldrarna på middagsbesök. Och förutom drinktilltugg, förrätt och varmrätt så ingår alltid sallad.

Här med solmogna tomater och basilika. Och ostbricka förstås - här ligger många konstiga sorter förutom brie och camembert. Maken som oftast gör inköpen via matlista (en sån som Elisabet lägger ut från sitt Ystads-ICA) har försett sig vid ostdisken!

Och så hör förstås den skurna baguetten till, både till måltiden för att suga upp sås och rester med och sen till osten.

Rosévinet visar jag inte, det har ni sett tillräckligt av för att tro att vi går ständigt småberusade härnere. Det ingår dock både som apéro som fördrink kallas här och som måltidsdryck.

Och vi dukar inte helfestfint utan lite mera som till vardags. Lite "cool" som det heter. Fransmännen stoppar aldrig i servietterna i glasen som vi gör i Sverige. Inte kan de bryta servietter som vi lite "äldre" kan heller trots att en viss brytning till och med heter Fransk Lilja. De läggs inte ens dubbelvikta utan bara platt på tallriken som en fyrkantig kaka. Inte särskilt dekorativt.

Som helhet inte så olikt en svensk middag med gäster eller?

De franska små efterrättsbakelserna till kaffet kanske kommer tillsammans med bilder från själva kalaset och disken efteråt.

Bon Appétit!

Guess who's coming for dinner....

Matlagardag idag igen. Till middag kommer dotter T:s franska svärföräldrar som har sommarhus här i "Le Sud" som fransmännen kallar Provence eller Côte d'Azur.

De bor bara tre mil härifrån och kommer nu att bestås små pizzabitar med svensk ansjovis som drinktilltugg. Annars helt provencalskt tillagad med tomat, basilika, svarta oliver och riven emmentaler. Ska ljummas lite i micron först och sen fingerätas.

Förrätt är en modifierad Skagenröra. Hur vi än letar härnere hittar vi ingen dill. Allt annat finns men inte det.

Jag börjar inse att detta är en mycket svensk kryddört. Vi har den till snaps- och sillinläggningar, till gravlaxsås, till kräftorna och inte minst till Skagenröra. Jag konfererar med bästa väninna och kommer fram till att en sked gravlaxssås (med dill) från IKEA kanske kan rädda Skagen. Så får det bli och det är inte så dumt. Stenbitsrom också från svenska varuhuset får ersätta löjrommen och en basilikakvist får toppa istället för dillvippa. Toast finns inte heller så det hela ligger på snedskuren baguette. "Man tager vad man haver....:-)

Och bästa Libby har lovat att skicka dillfrön att så - att jag inte tänkt på det? Så härligt!!

Här står sedan grytan med olivkycklingen som jag på latmansvis upprepar mig med. Och gjorde igår så att den får safta till sig inför kvällen.

Klockan är nu fem lokal tid, dvs samma som i Sverige. Den som kikar in här nu kanske blir lite hungrig trots allt?

Tio steg från min port. 4

Tio steg från min port kollar jag närmare på vad som kan döljas under de här olika plattorna på gatan.

Den första säger mig ingenting. Men under den andra ligger säkert telefonkablar och kanske internetanslutning?

Genom avloppsgallret visar sig en djup brunn. Den behövs verkligen när det provencalska hällregnandet sätter igång.

Och vatten åt andra hållet kommer säkert från installation under den nedersta plattan.

Riktigt vackra i färgerna blev de så här i närbild!

Tio steg från min port. 3

Utanför min port växer den här gamla eken, säkert lika hundraårig som våra egna. Den har rötterna i dagen som gamla elefantfötter.

Utanför min port ser jag också en av grannarnas gardiner utanför fönstret. Är det en barnkammargardin? Ser det inte ut som Stålmannen på mönstret. Inte vacker men sällsynt!

Och utanför min port har min röda häck sakta men säkert gått över till sin gröna nyans i takt med att blomningen snart är över.

Tio steg frånmin port 2.

Utanför min ytterdörr står grannarnas andrabil permanent parkerad. Precis framför p-förbudsskylten. Mycket franskt!

Utanför min dörr finns också grinden ner till den andra stigen ner till byn.

Och i planteringarna växer nu bollarna av rosmarin så det knakar!

Tio steg från min port 1.

Inte trodde jag att jag skulle hitta så där jättemycket strax utanför ytterdörren.

Men här finns vattenuttaget, EAU, vår bil Citroën (som INTE uttalas Cittråäng som de flesta svenskar gör utan CittråäNN utan nasalt n på slutet. Det är prickarna (trema) ovanför e:et som indikerar att det ska uttalas så.)

Har aldrig tänkt på att handtaget på vår garageport ser ut så här, däremot är den uppfällda och fasthakade fönsterluckan nu en välkänd syn.

Idag är det varmt i Provence och alla fransmän har sina luckor stängda. Inte vi, de knäppa svenskarna, vi klarar inte att sitta inomhus i ett mörkt hus!

Liljekonvaljer igen

Från förra försommaren 2008 kommer här bilder på de egenhändigt plockade liljekonvaljerna på tomten på skärgårdsön Yxlan.

Tillika är de placerade i den ursvenska lilla Waldemarsuddekrukan och står på vårt dåvarande utebord med samma fantastiska kvällsolsutsikt som vi har här i vår franska by.

Att de har en speciell betydelse här i Frankrike som en vänskaps- och lyckoblomma den första maj känns roligt och vi ska ta till oss den traditionen.

Och känna doften från "hemma" ...

Fransk Första Maj

Någon frågade i ett tidigare inlägg hur man firar Valborg i Frankrike. Inte alls svarar jag. Jag tror att det är en väldigt nordisk sed, kallas för Valpurgis natt har jag för mig och är någon slags motsvarighet till Halloween. Man skulle skrämma bort häxor och annat oknytt, därav bålen.

Så några eldar har vi inte sett härnere och har förstått att det också varit eldningsförbud pga torka i Sverige på många ställen.

Idag, den första maj finns däremot en annan sed. Vi har vår majblomma men här ger man sin käraste och sina vänner en bukett liljekonvaljer - muguet. Den här underbara blomman var till salu på Paris gator tidigt i morse med många stånd där både privatpersoner och trädgårdsmästare sålde sina buketter. Den anses bringa lycka under resten av året, särskilt om man får en med tretton klockor!

Jag lyckades få ett par stånd liljekonvalj i min rabatt men de har redan blommat över här i Provence. Jag är glad ändå att min älsklingsblomma trivdes också här och önskar alla med den här buketten en glad och trevlig Första Maj.

Sen är Frankrike demonstrationernas förlovade land så idag på "Fête de travail", arbetets dag, så kommer det nog att tågas runt på gator och torg.

Själva har vi en lugn och solig dag på altanen i cirka 23 graders värme!

Citroën DS. Paddan

Mira vill att jag hittar en riktig Padda här i Frankrike. Kesu undrar varför bloggarna nu innehåller mera fordon än mat. Och Libby blir "femtiotalsglad" över 2CV, den fina gamla franska femtiotalsbilen.

Den här är inte sämre. I brist på äkta vara på gatan får den här än så länge representera en av de häftigaste franska bilar jag vet.

En härlig bil att åka i. Jag vet, för en av mina första kärlekars pappa hade en sån här i slutet på femtiotalet. Ibland fick man åka med föräldrarna i baksätet.

Men ibland åkte vi själva, pojkvännen och jag. Han "lånade" bilen av sin pappa sena nätter och kvällar, sjutton år och körkortslös. Vi gungade runt med den i stan, ibland ensamma, ibland med kompisar i baksätet. Det var lyx och väldigt spännande. Tills en natt när vi åkte fast.

Då var det inte roligt att sitta på polisstationen i Norrköping och uppge namn och adress. Inte blev det roligare när alla föräldrar sen fick reda på tilltaget.

Men känslan av gung glömmer jag aldrig!


(Den som vill veta mera om den här för sin tid tekniskt avancerade bilen kan kika in på Wikipedia som berättar utförligt om det hela.)

Fransk trädbeskärning 2. Och "Les Produits"

Vår unga ek återfår sin vackra trädform och plötsligt har det blivit mera sol på uteplatsen också.

Den unge arboristen F. utför sitt jobb med glans. Det är pirrigt att stå nedanför och se hur han steg för steg tar sig upp i träden, försiktigt prövar de olika grenarnas hållfasthet och sedan sågar så att de faller på rätt ställe.

Glad vinkar han till mig från en av de gamla ekarna. Mellan 150 och 200 år tror han att de är. Och mera murkna och fulla med myror på sina ställen än vad han trott så vissa grenar vågar han sig alls inte ut på. Det får bli nertagning från marken istället.

F. är lika glad och pratsam som alla andra som kommer och hjälper oss med olika saker. Vi får tips om häcken och han är ytterst mån om att göra så att vi blir nöjda.

Jag har en riktig lyxdag. Trädgårdshjälp ute och inne i huset stökar Carole - det är torsdag eftermiddag och hon är igång med projektet "få huset rent som när det var nybyggt"! Hon har putsat och fejat tidigare och ondgjort sig över förra ägarnas ingrodda gegga överallt. Jag har heller inte fått bort det och hur vi skurat så sitter det fast.

Nu har Carole varit på Intermarché och inköpt "des produits". Produkter, som det rätt och slätt kallas. Går man på ett supermarché här blir man alldeles förvirrad. Utbudet av just städprodukter är alldeles enormt och som utlänning är det inte lätt att veta vad man använder till vad. Det har Carole insett erbjudit sig att införskaffa vad som behövs. På sista bilden syns en del av de inköpta produkterna.

En del är för tvättmaskinen som behöver ha avkalkningsmedel vid varje tvätt. Specialmedel för spishällen - rengör och skyddar. Ugnen har sin flaska, toaletterna med avkalkning också de. Och så specialmedel för klinkergolven och mirakelflaskan med "Ultradégrassante" - avfettningsmedel med hög potens visar det sig. De vita köksluckorna och spisfläkten sprejas med detta och ÄNTLIGEN släpper det ingrodda fettet och rinner av så att de går att sköta på vanligt vis framöver.

Nästa vecka är det dags för rengöring mellan klinkerplattorna. Det finns en särskild "produit" för det också!

Fransk trädbeskärning 1

Grannarna P och S har sedan länge föreslagit att vi skulle gå samman och få våra gamla fina ekar på respektive tomt beskurna på ett professionellt sätt.

En "arboriste" har tillkallats, en trädbeskärare som börjar med att ta ner en ful gammal risig tall. Han klättrar som en ekorre uppför stammen som han stegvis decimerar och till sist är hela trädet nere.

På vår tomt växer en yngre ek som skjutit i höjden på ett konstigt sätt och utvecklat ett "toppskott" som ser ut som ett eget litet träd ovanpå det ursprungliga.

Det blir nästa övning. Nu är det fråga om beskärning och att rätta till trädets form så att det ser vackert och naturligt ut.

Både vi och grannarna tar emot dråsande grenar och tjocka vedstubbar som dunsar ner på marken. Skickligt parerar F från trädet så att inte plantorna i rabatterna ska skadas.

100% PRO står det på hans tröjrygg. Det är bara att hålla med!

Victoire! Seger!

Minns ni historien om försäkringskassan. Som eventuellt skulle behöva ha ett år på sig för att ordna pensionsutbetalning?

Jag fick skriva ett långt och ihärdigt brev med diverse påpekanden och dessutom krav på att pensionen skall betalas ut när det lagligen är dags - om ett halvår.

Inte har jag hört något från försäkringskassan sen dess. Och har inte räknat med det heller.

Men något har ändå hänt. För idag damp det här brevet från PPM, svenska premiepensionsmyndigheten, den som förvaltar fonddelen av pensionen, ner i franska brevlådan. Med korrekt fransk adress och svenskt personnummer och allt.

Där står: "PPM har fått din ansökan om allmän ålderspension för dig som är bosatt utanför Sverige". Yipee, försäkringskassan har skickat min ansökan till PPM åtminstone - kanske har jag faktiskt blivit "ett prioriterat ärende"?

Jag blir så upplivad över detta att jag inte ens bryr mig om att reagera över att PPM uppenbarligen tycker att jag fyllt i ansökan fel. Jag skrev att jag ville ha 100 procent av pensionen men det har de uppenbarligen inte sett och vill att jag fyller i igen.

Det gör jag och skickar tillbaka direkt till själva myndigheten. Den ligger i Söderhamn, visste nån det?

Snart ska vi ta oss an och registrera om bilen. Det lär förut ha varit svårligen byråkratiskt här.

Från och med förra veckan har man infört nytt system. Skyltarna kommer inte längre att vara gula, siffer- och bokstavskombinationerna kommer att påminna om de svenska på vit botten. Alla nya bilar och också de utländska ska börja registreras så här. Och registreringsnumret följer sedan bilen genom alla ägarbyten, precis som i Sverige.

Men det som är fransmännens heliga ko - sista sifferkombinationen som anger vilket departement man bor i - det tas också bort. Ungefär som våra länsbeteckningar för länge, länge sedan.

Man kan få lägga till siffran 83 som är "vårt" departement om man vill. Lite utanför själva nummerskylten, ungefär som EU-märkningen. Gissa hur folk vill ha det? Nittio procent vill ha kvar sin departementsmärkning!

Vi vill också det. Det känns bra när man kör härnere att se alla "83-bilar" och ser man någon "06:a" vet man att det är folk från bortåt Nice. Eller "69:orna" som bor i Lyon.

Det är lite gammaldags men faktiskt trevligt att veta varifrån man kommer.