Fick du fikon Zacharias....?

Vet någon varifrån det märkliga uttrycket kommer?

Jag ser att många i Sverige nu ägnar sig åt olika frukt- bär- svamp- och grönsaksinläggningar.

Här kommer därför mitt franska bidrag till det hemmagjorda. Färska fikon med specialsocker som innehåller pektin gör sylttillverkningen ganska enkel.

Och det blir mycket gott!

Mera musketörer

Man ska läsa på innan man ger sig på gammal historieskrivning. I förra inlägget går att se att det varit kunga- och musketörsbesök i vår gamla by på sextonhundratalet. Bl.a av musketören D'Artagnan som jag trodde var en påhittad romanfigur av Alexandre Dumas som skrev De Tre Musketörerna.

Som för övrigt i boken hette Porthos, Athos och Aramis, inte D'Artagnan som jag skrev. Men wikipedia säger att han funnits i verkligheten, han hette Charles de Batz-Castelmore, greve d'Artagnan, troligen född 1623.

Både bokens D'Artagnan och verklighetens tjänade Kardinal Mazarin, han som också besökte byn samtidigt.

Kika och klicka på bykyrkans målning. Nog ser man både kung Ludvig den XIV, hans mamma, den unga mademoisellen och så Kardinalen Mazarin som ursprungligen var från Italien.

Som man lär sig bara genom att strosa runt!

En musketör i vår by

När jag var liten läste jag med spänning om musketörerna Athos, Porthos och d'Artagnan. Jag tog dem inte för verkliga personer utan påhittade.

Men nu blir jag osäker. Vid en av våra småpromenader i byn - då jag alltid upptäcker nya vinklar och vrår och spännande detaljer i den här åldriga bebyggelsen - ser jag plötsligt en liten skylt där det står:

"Den 17 februari 1660 passerade kung Ludvig den XIV under denna bro för att sova på slottet Peiresc. Han åtföljdes av drottningmodern, sin bror, hertigen av Anjou, dottern till Gaston D'Orléans, av Mazarin och de berömda musköterna Comminges och D'Artagnan"

Jag blir alldeles häpen. Om kungabesöket har jag hört förut - det finns ett berömt slott i byn som beboddes av en berömd man på 1600-talet. Hans historia återstår att berätta en annan gång.

Men var D'Artagnan en r i k t i g musketör??

På bykyrkans framsida som vetter ut mot huvudgatan finns en stor väggmålning. Troligen föreställer den just detta kungabesök och nu ser jag ju D'Artagnan där. För det är väl klart det är han?

Bron de passerade ser så här ansenlig ut och framför den står stora soptunnor så inte är det mycket bevänt med respekten för den historiska platsen tycker jag. Men det är samtidigt det som är charmen i denna extremt levande by där de olika seklerna går i varandra.

Mazarin som också passerade bron måste jag googla på. Är han förlagan till kakan tro?

Vårt stamställe i byn

Nu är det dags att gå till vårt stamställe i byn: La Table. Den ligger i en före detta porslinsfabrik och innehavarna är hon som serverar och han som lagar maten.

Den är av typisk provencalsk rustik stil, alltid rykande varm och direkt från spisen. Vi har varit här så många gånger nu att vi tas emot med kindpussar och glada tillrop.

Nu får vi berätta om vår Sverigesommar och höra om värmeböljorna i augusti här i byn. "Canicule" som sådana heter, har det varit några stycken, över 40 grader varmt i dagar - usch!!

Mest för att kittla Christinas ankbröstsmaklökar kommer här en bild på Le Chefs tillredning av ett sådant. Fettet kvar, rosa inuti, med murkelsås, haricots verts lindad i bacon, grillad tomat med kryddröra och sen kanske en polenta eller majspudding? Urgott men lagom för två starka karlar - jag orkar hälften.

Intill oss sitter en barnfamilj med två småpojkar som har mycket spring i benen. De jagar restaurangkatten (jo, det är sant, den bor där) så att den till slut finner för gott att gömma sig bredvid makens stol under bordet.

Ute är det ljummet och mörkt med fullmåne. Det är tyst och tomt i gränderna.

En vanlig vardagkväll i vår lilla by.

Franska läckerheter

Vi har haft en riktig festhelg. Här är vi på en riktig gourmetrestaurang med svenska vänner i en av de många hamnarna vid havet.

Vilken skaldjursfest: ostron med vitlöksmajonnäs. Moule Marinières à la Maison, otroligt stora och matiga musslor i krämig vitvinssås som förrätt.

Några av oss tar Coquilles St. Jacques, pilgrimsmusslor, till varmrätt. Här är de, stekta och serverade med smörslungade grönsaker och en ljuvlig murkelsås, smaksatt med bacon. Vilken kombination - men så god!

Längst ner äts det Calamares à la Plancha, stora stekta bläckfiskarmar med goda såser och röror.

Detta äts klockan tio på kvällen och när vi sen går tillbaka till bilen längs ett lördagsglatt, discodunkande medelhavs-kajparti är temperaturen fortfarande 20 grader och det är svartljummet och lätt fuktigt i luften. Fullmåne.

Hemma läser jag på bloggarna om frostnätter och blötsnö i Sverige.

Fransk söndagslunch

Tillsammans med svenska grannarna i området åker vi till mycket närbelägen restaurang längs vår smala departementsväg på väg upp i bergen. Det är söndag, klockan är ett och det är knökfullt.

Och som vanligt är det stora franska familjer som bänkar sig runt borden. "Mami och Papi", mor- och farföräldrar eller till och med en generation äldre, sitter ett par eftermidagstimmar tillsammans med barn, barnbarn och barnbarnsbarn.

Vid några av borden sitter vuxna barn med sina föräldrar och vid åtmistone två bord upptäcker vi vuxen son med åldrad mamma. (Aldrig att jag sett det i Sverige och kan svårligen se de egna sönerna längre fram bjuda mig som åldrig mamma på söndagmiddag?)Hemma i området är det fullt med främmande bilar, söndagen är familjedag - då träffas man och äter, antingen hemma eller som här på lokal.

Det är ett sorl och ett gemyt. Och vällagad fransk husmanskost med hemlagade mängder av den godaste pommes frites. Vi äter små kycklingar med grönpepparsås och så ett mjällt anklår i oljig, underbart god olivsås.

Till förrätt gratinerade vitlöksmusslor och till efterrätt den stående "Omelette Norvégienne", dvs glass au four.

Och Dessi är med och klappas och gullas med av alla som passerar förbi. Här av en söt liten fransk tvåårsflicka.

Familjen på första bilden är igenom sin andra rätt på denna fyrarättersmeny. Kräftor. Dessa finns i floden som rinner igenom vår by men här serveras de ljusrött kokta till ris och någon rosa sås. De äts varma med kniv och gaffel men haklappen är ju samma som i Sverige i kräftkalastider!

Inte är det dyrt heller. Trerättersmeny för 17 € per person och så vin på det. Hade säkert kostat minst det dubbla i Sverige gissar vi på. Av "La Crise" syns här inte minsta spår!

Känsliga varnas!

I senaste numret av ett fransk magasin, France Dimanche (som förstås har copyright på alla de här bilderna) berättas en fruktansvärd historia.

Hunden Mambo är i domstolen i Perpignan för att se till att rättvisa skipas. Det är första gången en hund förekommer i ett sådant sammanhang. Men domaren har tillåtit att Mambo får uppträda i rättsalen för att hans förövare också på nära håll ska se vad hon gjort.

Mambo, som liknar Christinas spanska hittehundar som ras tycker jag, har utsatts för något så gräsligt att det faktiskt är svårt att läsa om det. Så känsliga varnas!!

Hans förövare är den 22-åriga Aurélie från en liten by utanför Perpignan. I september i år håller hon, tillsammans med sin medbrottsling, en 16-årig pojke som trotsat lagen flera gånger, fast Mambo, häller bensin över honom och tänder på. "De satte eld på honom ungefär som när man bränner upp en bil" säger ett vittne.

Den arma hunden har räddats och omhändertagits av en djurrättsorganisation som sett till att han fått specialistvård i flera veckor. Idag kan Mambo, efter att ha legat med morfindropp i veckor och fått sina brännskador omsedda, gå på tre tassar och äta själv. Men man ser ju på hans öron och på de andra bilderna hur extremt svårt skadad han är.

Den unga flickan och hennes medbrottsling visar inga tecken till ånger, bara likgiltighet berättas det. Hon döms till 6 månaders fängelse, hon får inte använda eld och heller inte inneha sällskapsdjur de närmaste fem åren. Pojken döms till ungdomsfängelse.

"Mambo har räddats tack vare er" lyder rubriken. Hans öde har upprört många och han har fått en egen fan-club som samlat in över 140.000 kronor för hans vårdkostnader. På nätet finns en sajt "Justice pour Mambo", rättvisa för Mambo där över 11.000 personer har skrivit under.