Nu upprepar vi oss lite men vi vet ju att på det närbelägna värdshuset får vi alltid god mat.
Det är lördagkväll och alldeles fullsatt. Här, till Christinas ära, kommer bild på "canard aux olives", ett mjällt anklår i den mest underbara olivsås - allt bara smälter i munnen.
Och så husets hemlagade, rykande heta tändsticks-pommes frites.
Det trevliga värdparet känner igen oss vid det här laget, gullar med Dessi förstås, som får en skål vatten och serverar oss och alla andra med vänlighet och effektivitet. Och små lustigheter. Dessi vill man packa in och få som present också här!
Som vanligt på franska restauranger stiger ljudnivån aldrig mer än till ett behagligt sorl. Man äter långsamt och i behaglig takt, dricker sitt vin, barnen och de äldre är med och man talar med varandra runt bordet men också med oss, bordsgrannarna.
Det är underbart avstressande att sitta i de här miljöerna där man slipper bakgrundsmusik och måste skrika för att göra sig hörd som på svenska restauranger där det ofta brölas ju mer det ölas:-)
Till efterrätt kommer den mastodonta "omelette Norvègienne
", den förklädda glace au four som obegripligt nog kallas för norsk omelette.Den är jättegod och rolig att se på när den brinner men helt omöjlig att äta upp, så stora är portionerna!
5 kommentarer:
Vad gott det ser ut och äta länge på det där hade ju funkat. Utom anklåret det hade försvunnit i ett nafs:)
Vilken tur Dessi är bättre nu från gräset hon fick i örat. Hoppas ni är befriade nu från oturliga händelser med Dessi. Åhhh tänk att vara hund och få ont i örat. Stackars!
Sköt om er
Kram
Susanne
Tack Monet, för att du inspirerar till nästa helgens ankmiddag!
Det kommer att bli canard aux olives och jag har inte hittat ngt svenskt recept, men däremot en mängd franska, så det ska nog gå bra.
Era anklår ser väldigt goda ut, jag dreglar som alltid när jag får syn på anka. Ska pröva det här med ankbröst, spännande...
Hallå igen, jag glömde tacka för ankbilderna, som du så generöst delade med dig av!
Tack!
Du vet att jag uppskattar allt som har med anka att göra.
Jag har pratat med min gode vän Patrice ikväll, en fransman som bor i Sthlm, och han har fått förklara några saker som jag inte förstod i det franska receptet, så nu är det bara att tuta och köra.
Det är så inspirerande att se dina bilder från den franska krogen!
Ååååhhh, det ser ju underbart gott ut!
ab: talande uttryckt!
Suzesan: Jo, anklåren försvann ganska fort precis som det andra. Och vi hoppas också att det nu är slut med otur för Dessi!
Christina: roligt att du blir inspirerad. Jag lovar att anka i olivsås är helt underbart gott. Har aldrig ätit det förut men nu så!
Kul att du provar de franska recepten. Du får gärna skicka dem till mig också, jag har ju min egen hemmagjorda olivkyckling men det här är nytt för mig också.
Roligt att du tycker det är inspirerande med mat från de olika krogarna. Jag lär mig också och det är jättekul att pröva den här sortens riktigt hemlagad provencemat!
Har fått Köksfranska boken och redan haft stor nytta av den! Tack för tipset och glöm inte att lägga ut din olivanka på bloggen!
Skicka en kommentar