Dagarna före jul går vi till Martine för att klippa håret. Hon har som vanligt fullt med kunder med gör sig inte någon större brådska. Hon pratar med alla och om allt. Nu är hon ensam, hennes praktikant har sjukskrivit sig vilket hon förstås ondgör sig över.
Det är nostalgiskt som på femtiotalet i den lilla salongen men säga vad man vill: hon klipper suveränt Martine - det är som i Paris! Titta på hennes lilla späda tonårskropp - hon är över femtio år men så här ser en del fransyskor ut, späda i kroppen och säkert inte mer storlek 34!!
Ute har mörkret fallit när vi är klara och vi gläds åt att den sedan en tid stängda Bar Central (granne med den andra baren men de ligger där vägg i vägg i sämja sedan lång, lång tid) har öppnat igen. Lite fräscha möbler och en lapp annonserar att man nu kan äta "aioli", den provencalska fiskrätten med vitlöksmajonnäs på fredagar hos dem. Tretton euro för måltid och en kvarts flaska vin. Inte så dumt!
Bylivet kretsar kring barerna och så småningom längre fram kring kyrkan. Mitt emot barerna står "Marianne", ungefär Frankrikes Moder Svea och håller i sin franska flagga. Nu omgiven av julljusen i träden som lyser upp in mot gränderna. Fint!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar