Efter relativt låglänta marker längs vinvägen blir landskapet plötsligt väldigt dramatiskt. Vi kör längs kurviga vägar med höga berg på vår väg till Titisee - vi hoppas kunna hitta en plats på någon av de campingar som ska finnas vid denna omtalat vackra sjö.
Vi kör och kör och vägarna blir mindre och smalare. Vår gps-dam leder oss in på de märkligaste vägar och inte en campingskylt är i sikte. Till slut tar det tvärstopp, vi kommer inte under en viadukt, bilen är ett par decimeter för hög.
Det är bara att vända och försöka leta efter en annan camping som står utsatt i en av de många böcker vi har. Det är lika omöjligt att hitta den så till slut får vi fråga oss fram. Det är inte precis en camping vi kommit till utan en stor bondgård som upplåter delar av en stor parkeringsplats som uppställning. Det finns el, vatten och toalett men framförallt en v i d u n d e r l i g utsikt. Vi kliver ur bilen och tror inte våra ögon.
Det är som att befinna sig i en scen ur Sound of Music. Att klicka på bilderna rekommenderas. De ger ändå inte verkligheten rättvisa - det var helt otroligt att befinna sig där. Roligt med nästan-nya-kamerans zoom också, här kunde jag verkligen använda den.
2 kommentarer:
Ja, allt det där känns igen! Det var verkligen som att åka med kuliss från Sound of Music, tyckte vi!
Och dom höga franska alperna .., ja, jag vet inte om det var just där du visar, det hette Route Napoleon eller nåt sånt .., där körde vi en sen kväll och natt med en Volvo 740 som inte gick fortare än 30 km/h och jag kan säga att vi var INTE populära bland övriga bilister.
Väl framme i Antibes fick vi byta membran ..., och kunde gasa på under hemvägen.
Elisabet: du har helt rätt - det är Route Napoléon vi körde. Fantastiskt om än mycket kurvigt så fort gick det inte för oss heller.
Förstår precis vad du menar när man inte kör lika fort som fransmännen. De ligger en meter bakom en och trycker på och gör sen vansinnesomkörningar. Hemskt!!
Skicka en kommentar