Intensiva Sverigedagar

Långt från Provencehettan har vi nu tagit oss till Stockholmstrakten och hunnit med familjeträff och barndop. Lilla L döptes i Djurö vackra skärgårdskyrka och var klädd i samma dopklänning som min mamma, jag själv, mina systrar och egna barn döpts i. Hon skötte sig med den äran och var storögt intresserad av hela ceremonien. Bilder kommer så småningom.

För den husbilsintresseade kan vi rekommendera den närliggande campingen Vita Grindarna. En liten camping för endast 10 bilar men med ett fint läge vid havet, en härlig sandstrand, gästbrygga och en fantastiskt trevlig restaurang. Underbar mat till facila priser och med fin havsutsikt. Här åt vi flera måltider, både ensamma och tillsammans med familjen. Paret som äger denna lilla camping var otroligt vänliga och här hejades det friskt och hjälpsamheten var stor. Först här började känslan av att vara tillbaka i Sverige att infinna sig. Skärgårdsmiljön, koltrastsång och solnedgång i havet har bidragit. Lite björkskog och blommande Johannesört som jag genast vill plocka och göra Hirkum Pirkum på hjälper också till.

Kanske är det också så att den trevliga gemenskapen som uppstår när man står på en camping ett par dagar bidrar till känslan av det positiva Sverige, det förtar det här trista med att man inte syns, inte ser varann, inte hälsar så som jag skrev om förut. För så är det, det räcker med att gå på en gata eller en byväg så passerar man varandra under tystnad. Mycket märkligt egentligen. Hundägare är ju en annan sort förstås, vår lilla gulliga Dessi inbjuder alltid till en pratstund.

Svensk sjukvård har också visat upp sig från sin bästa sida. Maken fick ett fult sticksår av en rostig stängseltråd och det blev läge för läkarbesök. Kanske hade det inte gått lika bra utan hjälp av väninna som arbetar på vårdcentralen i Åkersberga. Hon hjälpte oss genom att ringa och berätta om situationen och be om en akuttid samma dag vilket vi också fick. Det är inte helt lätt att som utlandssvensk få tillgång till den svenska vården men som tur är har vi ett intyg från svenska försäkringskassan att vi har rätt till samma sjuk- och tandläkarvård som om vi fortfarade bott i Sverige.

Detta intyg var vårt sesam-öppna-dig. Eftersom vi är utskrivna ur Sverige finns vi inte kvar med personnummer i några som helst svenska register. Ett läkarbesök med åtföljande receptutskrivning, såromläggning och rekommendationer hade kostat oss cirka 1700 kronor fick vi veta. Nu blev det normaltaxa på 200 kronor och antibiotika för 20 kr. Och det gick snabbt, kort väntetid, vänligt och proffsigt togs vi omhand. Tur var det då vi hade Dessi kvar i husbilen och det var 35 grader varmt ute. Det gick bra, bilen är stor och luftig så det var inte så varmt då vi kom tillbaka. Ingen stelkrampspruta behövdes, däremot antibiotika i 10 dagar!

Efter att ha beståtts med överdådig middag och dagen därpå med traditionell svensk sillunch hos goda vännerna vid havsviken på Ljusterö for vi så småningom vidare till "vår" gamla stad Norrtälje och den nyöppnade camping där vi tidigare bott. Vi har dessemellan firat mellansonens födelsedag och lekt med lilla L som just nu är mest förtjust i sin hoppgunga, ätit middag med goda vänner på favoritrestaurangen i Norrtälje och pustat ut en dag med tvätt och städning av husbilen.  Ett trevligt äldre par som just förlorat sin egen lilla hund erbjöd sig vänligt att ta hand om Dessi medan vi gick på restaurang. Vi är ju i det allergiängsliga Sverige och hundar får inte tas med. Inte i kyrkan (Dessi är kyrkvan, sitter bredvid oss i franska kyrkor och tycks tycka om körsång och annat) och helst inte i hyrbilen heller, där sitter en lapp med en cigarett och en hund överstruken med rött streck. Men det varierar, på Vita Grindarna älskar man hundar som välkomnades på restaurangen och det fanns till och med en hundmeny med bacon, köttbullar och prinskorv som Dessi glatt mumsade i sig.

Från sydfransk temperatur i måndags till nu mera normala svenska sommarvädertyper känns det mer och mer att vi är "hemma" i Sverige igen. Vi har just genomlevt ett ganska dramatiskt åskväder som drog rätt över oss och vräkte ner mer än ärtstora hagel. Det smattrade i bilen så vi inte kunde höra vad vi sa till varandra! Och strömmen gick för över 7.000 roslagsbor.

Nu skiner solen igen men det är svalt i luften. Hade jag haft korg och gummistövlar hade jag nog gått en kantarellplockningsrunda här vid den vackra campingen vid sjön. Istället blir det lite datorarbete och en tur ner till staden i den hyrda lilla bilen (små smala franska gränder är inte kul med husbil. Inte heller sekelskiftesgatorna i den pittoreska sommarstaden Norrtälje).

I morgon åker vi vidare in i roslagsmarkerna. Stor sommarfest med logdisco väntar hos en av vännerna. För den som har vägarna förbi tipsas om att det i morgon, den 14 juli är stor American Car Show i Norrtälje med trolig invasion av både veteranbilsägare och besökare.