Av min ungdoms charmiga lilla badort utanför Montpellier återstår ingenting. Det är ett enda stort semesterbygge, uppbyggt för sommarinvasion av turister. Här är man också så fin i kanten att när vi äntligen hittar en camping tas vi emot av en säkerhetsvakt som, visserligen artigt, frågar om vi möjligen har något djur med oss i bilen. Och när vi svarar att vi har vår lilla pudel får vi veta att vi inte är välkomna.
Detta är camping vid stranden och hundar är inte välkomna. Väldigt konstig känsla eftersom hundar här i Frankrike får vara med nästan överallt. Men samtidigt kan man förstå det. Ingen fransman plockar upp efter sin hund och kanske vill man kunna erbjuda en bajsfri strand?
5 kommentarer:
Vilken underlig resa detta tycks ha blivit för er. Men det kanske är så, när man reser baklänges i tiden .., jag kände det lite så när vi åkte hem till Malå för två somrar sedan.
Allt var så ..., annorlunda.
Jag har läst alla inläggen om resan - intressant för mig eftersom jag aldrig varit i de trakterna.Tack för tipset om Camargue, då behöver jag ju inte resa dit!
Vi (dvs. jag, för MM var det första gången) gjorde ju en nostalgiresa till Nice och Menton i maj och det var helt fantastiskt att se hur mycket som var sig likt. Gamla stan i Menton hade inte förändrat sig alls!
Härligt i alla fall att ha en husbil så att man inte behöver planera vart man ska åka eller var man ska övernatta så långt i förväg.
Ja, hundfria stränder är inget ovanligt. Och bra ur hygiensynpunkt som sagt.
Jag gjorde en liten nostalgitripp till Stockholm igår och till min glädje så var en del ställen jag sprang runt på kvar -komplett precis som jag lämnat dem....Operabaren bla.Vilken tjusig bar!!
Lite tråkigt är det att se platser som betytt mycket känslomässigt helt förstörda.Det svider lite tycker jag.Kramar fr Norrtälje idag igen!
Elisabet: Jag tror att det är precis så det blir. På 40 år har det hänt mycket, i synnerhet kring det här området som byggts ut för fransmännens semestrar och för turister förstås.
Musikanta: Jo det är klart. Gamla stadskärnor finns ju kvar precis som vårt Gamla Stan. Och Camargue var som sagt inte värt besväret. Andra kanske tycker det, inte vi.
Cruella: vi tycker det är ovanligt med hundförbud på stränderna här. Och även om det finns skyltar så nog springer det lösa hundar och badar i havet ändå! Fransmän och förbudsskyltar är ingen bra kombination!!
Anonym: Härligt!!
Skicka en kommentar