Mig berör det särskilt. Min första vistelse i Frankrike 1960 bodde jag tillsammans med familjens franska vänfamilj i den lilla byn Fouras (som i Father Fouras i Fångarna på Fortet). Den låg bara några mil från den större staden La Rochelle som vi besökte många gånger.
Här är huset jag bodde i, Villa Raphale (som betyder vindstöt typiskt nog. Stormen nu hade vindstyrkor på upp mot 160 km/tim). Huset låg bara något kvarter från stranden och säkerligen översvämmat flera meter upp mot husväggen nu. På stranden leker en liten pojke, Didier, hur det ser ut här nu 55 år senare kan man ju undra. Och jag funderar över vad det blev av den lille söte pojken.
Och jag funderar också vad som hänt med de vackra franska pojkarna, Charles och Jean-Jacques, den senare min sommarflirt. Den sommaren man hade bikini på stranden med vit spets till det rosa bardotrutiga tyget.
Den sommaren lärde jag mig också att äta ostron som inköptes i den här sortens stånd i gathörnen. Pinfärska. Först fick inte ner de levande kräken som smakade kallsup och rörde sig i magen kändes det som. När sommaren var över åt jag minst 20 stycken till förrätt. Varje dag.
Sen dess har jag aldrig rört ett ostron.
4 kommentarer:
Underbara bilder som sätter fantasin i rörelse! Tänk, vad bilder ändå kan åstadkomma!
Ja, det är mycket nu.
Jordskalv och jordskred och stormar och översvämningar.
I landet Halland är det lugnt.
Jag har ännu aldrig ätit något ostron och det av just den anledningen du beskrev - det rör sig i magen. Hua!!
Vilka snyggingar! Och kort - riktiga kort - med krusklippta kanter.
Makalöst att tänka sig stormen. Visserligen är de säkert vana vid vindar och vatten, men inte vilka vindar och vatten som helst.
Ojavisst läst om den det är nästan samma område som den förra hemska stormen/orkanen 1999 tror jag närmare bestämt eller om det var 2000...det var nog det sistnämnda. I den orkanen sov min dotter och hennes pojkvän i bilen. ja eller sov gjorde de väl inte nån lägnre stund. De kunde inte köra vidare för allt ALLT...flög och det var vatten överallt.
Men den gången drog det inte in riktigt lika mycket vatten som denna gången. Men förstörde mycket.
När orkanen var i full fart över den delen av Frankrike...så såg jag det på TV på morgonen om översvämming och katastrof...och fick kasta mig på telefonen.Utan att först komma fram.
PÅ en ö ute vid kusten har familjen vi känner sitt sommarhus och därifrån ser man Fort Boyard. OSTRON ÄR VIDRIGT.
WOW vilka bilder. Fina. Tänk om nån känner igen dem:)
Kram
/Susanne
Skicka en kommentar