Franska katter

Då och då kommer några av områdets katter till mitt köksfönster. De vet att jag ger dem lite av Dessis hundmat i en liten skål på fönsterblecket. Ingen av dem är undernärd eller loppig, det är bara trevliga katter, sällskapliga och mest lite nyfikna och också en smula hungriga.

Dessi äter bra när de kommer - konkurrensen ger aptit!

De senaste dagarna har en liten svart-vit sak uppenbarat sig - tålmodigt ligger den på fönsterkarmen till jag öppnar fönstret och förser den med lite hundmat som den ivrigt och nervöst vaktar och slänger i sig.

Men idag - det steks ankbröst i köket - blev den helt galen. Dofterna gjorde att den inte kunde hejda sig, det var nästan intrång i huset trots Dessis närvaro. Kolla blicken!!

Och efter en stund uppenbarade sig en annan herre, en tålmodig orange typ som också fick sin beskärda del.

Jag gillar mina kattvänner utanför fönstret. Vi talar lite franska med varandra men de förstår faktiskt svenska lika bra. När jag säger: nu är det slut, tack för idag, så hoppar de ner från fönsterkarmen och släntrar iväg ... nöjda med vår pratstund och sin matranson.