Med från Sverige till Provence följer: ett staffli, några penslar, skissblock, akvarellfärger, pastellfärger, tusch, en enstaka pannå och ett mycket litet antal ädre, färdiga bilder, mestadels i olja. Jag lämnar en hel ateljé, alla mina oljefärger, min totala utrustning, förebilderna, utsikterna, tankarna. Ja precis allt.
Nu har det blivit så att det är VERNISSAGE på fransk vingård i maj, lite drygt ett år efter vår inflyttning här. Jag blir lätt frustrerad. Jag har inte tagit i en pensel på nästan två år, frankrikeflytten och assimileringen här har tagit all tid. Jag har istället fotograferat och bildmemorerat under tiden.
Hankig, hostig, småfebrig tar jag nu fram mina pastellkritor, de är vad som finns tillhands. När använde jag dem senast? Kanske för tio år sen? Men det får gå. Några soliga timmar på terrassen drar jag mig till minnes när min syster, systersonen och vi åkte till Gordes, en av Frankrikes mest kända "villages perchés", hängande byar och det typiska provencalska landskapet bet sig fast i mitt minne.
Så det här är min första bild från Provence - prövande - nu är det nya färger, nytt ljus. (Hade jag inte haft en blogg hade jag inte visat detta för någon)
Jag har två månader på mig till min vernissage i en fransk slottsvinkällare. I morgon åker vi och köper riktiga dukar, nya penslar och acrylfärger. Och den franska målarrocken åker på!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
11 kommentarer:
Ååå, man känner doften från den undre bilden. Barrskog.
Ja, men det är ju samma bild, ser jag nu .-)
Godkänt vackert. Vilka färger du fått fram. Fortsätt så du är på G Monet.
Kram
/Susanne
Så roligt Monet, att du har satt igång, vågat steget.
Det ser ut som du har haft kul, och det är ett gott betyg ;)
Inte det minsta spår av ringrostigheten vad jag kan se.
Fina färger. Keep up the good work!
kram!
Kommer inte att vara några problem för dig ser jag.
Och om Gordes håller jag med, helt underbart vackert.
Lycka till!
Om resten av dina tavlor ser ut så här kommer det att bli en underbar utställning!!!
Keramiker i Pyrenéerna???
Men så fint! Inte visste jag att du är så duktig på att måla!
Äntligen har du fattat tag i penseln igen.Jag har väntat kan jag säga och tänkt så många gånger att du borde få så otroligt med inspiration där nere.Jätteroligt och jättefina målningar.Du har väl din kompis med...Du vet vem!
Kramar Christina, Norrtälje
Elisabet: ja det är samma bild. Med lite olika ljusredigering bara. Men barrskog tror jag inte det var där. Kanske mera cypresser dock, de dominerar landskapsbilden här.
Suzesan: tack så mycket för uppmuntringen. Det här är ju liksom bara en test till att börja med!
Christina: ja, det var faktiskt ett steg, det där att hostig, febrig och hackig ändå plocka fram kritorna som jag ju inte använt på evigheter. Och visst var det kul, det ÄR det ju när man får göra det roligaste som finns! Det vet ju du också.
Helen: tack så mycket för färgkommentaren och uppmuntringen du också. Gulligt av dig!
Anneli: tack till dig också. Roligt att du känner till Gordes. Då vet hur vackert det är där - och överallt här i Provence!
Mira: jag vet inte hur resten av mina tavlor kommer att bli. En hel del kommer att vara sånt jag gjort förut för jag kommer inte hinna med att måla till en hel utställning. Vilken underbart snäll kommentar. Tack så mycket. Och undrar du om jag känner till någon keramiker i Pyrenéerna?
Bloggblad: jo, jag är faktiskt konstutbildad som ung och tog upp mitt måleri igen för cirka 20 år sen när karriär och barnlivet var över. Nu har det varit Frankrikeanpassning ett tag så det är lite ringrostigt men ska bli roligt att ta upp det ordentligt igen. Tack för din fina kommentar!
Christina/Norrtälje: haha, så kul att du tycker detta är roligt. Du är ju min bästa komma-igång-supporter så tack för det. Och visst är han med, vännen TL:-)
Nä! Men om jag flyttar dit så kanske du känner en...
Skicka en kommentar