Endast två svenska växter fick följa med till Provence. En tanig Flammentanzros som nu är på väg att klättra uppför en av husväggarna här och verkar ta sig fint. Flammentanzrosor hade vi runt huset på vår ö - de växte kopiöst och gladde oss varje år med sin rosenprakt.
Och så fick då denna blomma också symboliskt följa med. Då var den ett mindre skott från urmodern, Hoya från mormors Linköping. Morgon- och förmiddagssol får den och har blivit dubbelt så stor och magnifikt grön under vårt första år här. Båda växterna stod i flera veckor i kompakt mörker i flyttbilen och överlevde både torka, stormskurar och 40 graders hetta på vägen ner genom Europa.
Jag får hålla i mig för att inte sätta dit fler blommor på min trapphylla. Än så länge får mormors blomma hållas där i ensamt och vardagsvackert majestät.
Förr kunde man inte köpa Hoya, det var en blomma som gick i arv från mor till dotter. Många är de skott jag gett till väninnor genom åren och de har alla tagit sig och blivit fantastiska nya urmödrar. Och min dotters lilla skott har redan buskat till sig, blommat och breder ut sig. Precis som de ska, de här fantastiskt vackra blommorna.
Är det fler än jag som har den som favorit?
3 kommentarer:
Hoya Noya är det lätt att få, nästan lika lätt som att bli en pelargontant:-)
Jag har en gammal, ärvd hoya som blommar väldigt sällan. Sen har jag samlat på mig ett tjugotal andra sorters hoyor. Den som blommar just nu är en hoya lacunosa, små vita blommor med en stor parfymdoft.
De är lätta att ha att göra med tycker jag och pryder sin plats i fönstren.
Pius
Nej. Här är det pelargonmani som gäller .-)
Pius: ja, idag tror jag det är helt annorlunda med porslinsblommor än för bara några decennier sedan. Härnere finns massor med olika sorter. Håller med om att de är fina och luktar jättegott!
Elisabet: du och Pius kan ta varandra i handen. Kolla hennes pelargonblogg, du får googla, har den inte i huvudet. Om NÅN kan pelargoner är det Pius!!
Skicka en kommentar