I kylens dunkla djup, därav suddigheten, väntar förrätten. Enklast av det enkla men alltid gott. Honungsmelon och här en ljuvligt varmrökt skinka från Savoie. Yum!
En av gästerna har precis anlänt till Provence från Sverige. Och måste förstås prova vår från Sverige medflyttade hängmatta. Den har vi haft i många år och på skärgårdstomten passade den utmärkt med sin båtinspirerade form. Den känns lika skön i Provence bakom våra Afrikablå liljor.
Notera de stängda fönsterluckorna på grannhuset. Så här har det sett ut sedan vi flyttade in. I varmt och kallt väder håller man luckorna stängda. Ljuset får de från andra hållet antagligen. För oss är det jättebra, ingen insyn alls! Och vår häck växer sig högre och högre med hjälp av O:s tillsyn och daglig bevattning i hettan.
Längst ner i trädgården står husets herre och grillar. Och vi äter, pratar och njuter av den ljumma mörka medelhavsnatten.
2 kommentarer:
... fast det liknar mera Cantaloupe-melon med sitt orangefärgade kött, men det kanske är annorlunda färg beroende på var den odlats?
Livet där nere låter härligt ,-)
Hjälp! En expert!! Förstås. Jag sa till husets herre - köp honungsmelon. Och detta var vad han kom hem med.
Säkert är det en Cantaloupemelon. Den var vit-grönrandig på utsidan?
God iallafall.
Och ja, livet här är härligt. Nu ska vi åka till nya franska vänner och äta fransk middag. Var det du som efterlyste AA? Nåja, här nere är man faktiskt rätt måttlig även om vin ingår som daglig måltidsdryck.
Skicka en kommentar