Liten fransk pojke får plötsligt syn på Dessi.
Vi är med goda vänner på vår favoritvingård som en gång i månaden ordnar söndagsluncher. Såna som varar från tolv på dagen till fem på eftermiddagen.
Och där alla familjemedlemmar deltar - från de äldsta till de yngsta.
En sådan söndag är det idag. Det är dessutom Fête des Mères, franska mors dag. Så det är fullt på gården - över hundra gäster ska utspisas med en hemlagad fyrarättersmåltid med husets fria vin därtill.
Dessi är med som vanligt och är nu van restauranghund. Charmar alla och vill hoppa, leka och hälsa på. Också på denne lille franske glade pojke som under pappas överinseende försiktigt får
pröva på att klappa på och känna på en hundvalp. Lite oförsiktigt i början kanske men Dessi är tålmodig!
3 kommentarer:
Oj - nu ser man plötsligt hur väldigt liiiten hon är!
Ett härligt möte, man ser hur glad pojken är över att ha träffat Dessi :)
Vet du, igår tog jag upp en kvinnlig liftare som stod vid väggrenen och viftade med tummen när jag skulle åka till mamma.
Anledningen till att jag stannade direkt var att hon hade två små Dessisar med sig, som naturligtvis fick hoppa upp i hundskuffen där bak.
Gissa vem jag tänkte på när jag tittade i backspegeln och såg två små näpna svarta ansikten som höll full koll?
Mira: ja det är en liten pytting vi har. Som en normalstor katt ungefär. Väldigt behändigt faktiskt även om man får se upp var man sätter fötterna!
Christina: ja, han blev alldeles kyckelilyckling den lille, försökte lyfta upp Dessi och var skräckblandat förtjust när hon reste sig på bakbenen och viftade med framtassarna åt honom.
Det är underbart med denna hund som var vi än går får fransmännen, stora som små att brista ut i franska ojanden och gullande!
Haha, kul med två små svarta fejs i din bakskuff. Dessi säger Bonjour!
Skicka en kommentar