Vi går på fiskrestaurang i hamnen i Hyères tillsammans med andra goda svenska vänner som slumpartat kommit samman denna svenska nationaldag.
Här är några av förrätterna. Moules Marinières förstås, musslor i vittvin. Och så är en del modiga och tar ostron. Själv vågar jag inte - dels tycker jag inte att det är särskilt gott, smakar mest som en saltvattenkallsup - dels finns gulsotsrisk även om den är mini, minimal.
Som ung en sommar i La Rochelle vid Atlantkusten kunde jag klämma i mig tjugo stycken åt gången och älskade dem. Men det kanske räckte för en livstid.
En annan, icke ostronätare, "nöjer" sig med gåslever på härlig salladsbädd med någon god sås till.
Sen sjöng vi faktiskt lite diskret Du Gamla, Du Fria!
3 kommentarer:
Nä, ostron har jag aldrig vågat prova, men musslor, mmm...
Jag blev alldeles varm i hjärtat när jag läste om den lilla måsungen som fick hjälp med att komma tillbaka till boet.
Slutet gott, allting gott!
Och vilka vackra hamnbilder!
Ha en skön dag!
Kram
Helen
Hej! Du kanske har varit på île de Ré om du har varit i La Rochelle? Där har jag tillbringat många sommar...
helen: nej jag vågar inte chansa med ostronen heller. Och måsungen mår nu bra och vi hade en härlig kväll i hamnen!
Anne: Jag bodde i en liten by nära La Rochelle som heter Fouras (som i Father Fouras i Fångarna på Fortet). Jag kommer faktiskt inte ihåg om jag var på ön, jag tror inte det - borde ha kommit ihåg det. Men jag vet var den ligger!
Skicka en kommentar