Den här husägaren har inte bara ett magnifikt blåregn på fasaden. Han har också ordnat en egen liten sittplats bredvid trottoaren mitt emot sin ingång.
Och fönstret på sista bilden lär inte behöva några stängda fönsterluckor, inte med det framvällande buskaget. Jättefint är det!
7 kommentarer:
Åh blåregn - så vackert!
Stort tack, Monet, för din härliga guidning i din franska by. Jag känner värmen, dofterna, smaken på maten och hör byljuden runtomkring!
Håhåjaja, vilken blomsterprakt!
Jag har två blåregnsplantor som jag har dragit upp från frön. De är inte härdiga här, utan jag tar in dem på vintern.
De är små och har inte blommat ännu...
Jag vill ha första "tjing" om mannen med blåregnshuset ska sälja ;-)...
Kram
Helen
Christina: jag har också fått en särskild förtjusning i det här blåregnet. Det är som gullregn fast blått förstås och helt otroligt vackert.
Mira: kul att du hänger med på byvandring. Det är precis så som du upplever det.
Helen: Ska hålla utkik om det dyker upp en Till Salu-skylt!
Ja det där blåregnet var då tjusigt. Jag planterade ett i somras, men det är ju så litet ännu men det växer förhoppningsvis.
Pius, Hopis matte
Det här och beskrivningar av andra platser i Frankrike har jag då och då hört talas om under min uppväxt, så jag följer dina bypromenader i ord och bild med stort intresse. Vilken växtlighet och så vackert det är!
Pius: du har ju så gröna fingrar så jag är övertygad om att ditt blåregn tar sig fint!
Staffan: det är verkligen roligt att du tycker så mycket om mina bypromenader. Jag tänker ofta när jag gör dom att just det här kanske Staffan kommer att tycka om! Så märkligt blir det med bloggandet:-)
Skicka en kommentar