Det här var vad den speciella konvojen bestod av. Vi trodde inte våra ögon. Här kommer lastbil efter lastbil med stora tunga stridsvagnar och pressar sig förbi oss och andra på den smala gatan.
De kör så nära att jag varje ögonblick tror att nosen på vår bil ska få sig en törn av de här bjässarna. Aldrig i livet att jag sett en stridsvagn på så nära håll och nästan underifrån.
Det är visserligen blå EU-flagga på dragbilarna men de är tyskregistrerade och kikar man noga på de efterföljande vita konvojbilarna så ser man att det står Bundeswehr på dem. Klicka och se!
Det är tyska armén som återigen kör igenom den här franska orten. Både maken och jag får sällsamma déjà-vu-känslor. För inte så länge sen var de här i annat syfte - nu är det Nato, EU och Angela Merkel och Sarkozy kindpussar varandra och länderna har mycket samarbete och stort utbyte av varandra. Men en och annan äldre fransman tyckte nog vad de tyckte om de här unga käcka tyskarna som återigen rattade krigsmateriel genom deras stad.
Det här är ett annat Europa än det vi är vana vid i Sverige. När såg man stridsvagnar på gatorna där senast? Trädbeskärningsmannen väntar lugnt in konvojen och fortsätter sedan att kapa sina grenar. Och vi går i kloster!
3 kommentarer:
Dundrande stridsvagnar är nog alltid en lite uppskakande upplevelse, ovasett vilka flaggor som vajar från deras nosar. En stridsvagn är en stridsvagn är en stridsvagn. Med allt vad det innebär... Puh!
Vilket möte. Franskt och tyskt i fredligt syfte. Men ändå så skönt att det kan ske. Men det river nog i minnesbanken.
Jag tycker ändå att man stannar upp och tänker till och gärna följer dem med blicken.
Jag bor ju som sagt i en militärstad så jag är van såna konvojer...och annat.
En gång så kom jag och gick mitt i en övning i stan och det kryllade av militärer runt varje gathörn. med vapen och allt. Jag sträckte upp händerna och sa "Jag ger mig!"
Jag hade varit med om en restaurangrazzia(sån som de gör när de kollar restauranger slumpmässigt) precis alldeles innan så jag var lite skärrad.
Hade det kommit en tyskregistrerad stridsvagn (eller annan)då så hade jag nog brutit ihop:)
Kram
Susanne
Mira: just precis. Man förstår precis vad de är gjorda för!
Suzesan: jo, det är en häftig känsla när man tänker på att tyskar och fransmän nu övar tillsammans. De två krigen har ju tagit oerhört på båda länderna och framförallt fransmännen verkar aldrig ha kommit över det första världskriget.
Usch vilken läskig övning. Görs det fortfarande? Bor du typ i Umeå eller Boden eller var kryllar det av militärer i det försvarsnedmonterade Sverige?
Skicka en kommentar