Nu åker vi upp igen från Grund. Överallt syns rester av gamla murar, befästningar och tinnar och torn.
Det känns verkligen att detta är mycket gammal och historisk europeisk mark.
Lite kan man kanske känna att Luxembourg betraktas som "landet som Gud glömde". Bilar man i Europa passerar man bara igenom och tänker inte mera på det. Landet är bara 8 mil långt och 6 mil brett och gör man sig inte omaket att åka runt får man heller inte någon uppfattning om hur det verkligen ser ut.
Det finns ganska många svenskar som bor här. De allra flesta arbetar inom bank- och finanssektorn och de flesta svenska storbankerna finns representerade här. Det är alltså mycket ungt folk, unga familjer som bosätter sig här några år, de lär sig inte franska, umgås mest med varandra och den allmänna uppfattningen tycks vara att staden/landet är lite tråkigt. Men det är faktiskt helt fel, här finns ett stort och varierat kulturutbud, fantastiska restauranger med mycket bra mat, en fin stadskärna med gågator med många bra affärer. Och ett underbart vackert och varierat landskap utanför staden.
Det är också lugnt, rent och stillsamt. Människorna är mycket välklädda, jag skrev förut om finansnissarnas sidenslipsar och välskräddade outfits. Äldre damer ser alla ut som på Östermalm och här väjer man inte för äkta minkpälsar - det och vackra Kenzoschalar och franska märkesväskor ser man överallt.
Staden växer också så det knakar - i finanskvarteren byggs det ständigt nya glaspalats. Landets ekonomi är mycket god, näst bäst BNP i världen tror jag.
I nästa inlägg ger vi oss ut "på landet", det lilla som finns.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar