tisdag 10 februari 2009
Storm!
Det stormar i Frankrike. Igen! För bara ett par veckor sedan var det fullkomlig katastrof i sydvästra delen av Frankrike. Alerte Orange, dvs högsta katastrofberedskap utlystes och det blev förödande effekter av ovädret.
Många hushåll på landsbygden har ännu inte fått tillbaka strömmen utan lever i mörker och utan vatten.
Inatt var det dags igen. Med vindstyrkor upp mot 40 meter i sekunden har stormen dragit över nästan halva Frankrike. På morgonens "météo" var områdena från Bordeaux i söder och upp mot Bretagne, Normandie och sedan långt nedanför Paris orangemarkerade.
Flyg har ställts in från de båda flygplatserna i Paris, Orly och Charles de Gaulle vilket inte hänt på 34 år. Skolbussarna går inte och det är allmänt trafikkaos. Och så ingen el förstås.
Jag läser mig till att detta busväder nu är på väg mot Skåne och det är bara att hoppas på att ni som bor där blir någorlunda förskonade.
För att visa att jag verkligen vet vad det här handlar om kommer här bilder, tagna med första digitalkameran så kvaliteten är därefter, från en av de otaliga stormar vi genomlevde under åren i Stockholms skärgård.
Har har träden fallit över landsvägen, vår enda förbindelse med yttervärlden via färja i Köpmanholm till Furusund. Någon har kapat det värsta så att man kommer förbi. Vi hade blivit förvarnade och tappat upp en hel dunk med vatten. Den och katten Cayenne delar plats i badkaret.
En stor tall har fallit på kraftledningen som förser vårt hus med ström och det tar en god stund innan Vattenfall anländer och börjar köra motorsåg mitt i natten. Tack och lov för dessa killar, alltid ute i tid och otid även om det kunde röra sig om flera dygn då vi fick leva med vedspis, öppen spis och levande ljus. Det svåraste var vattnet eftersom pumpen förstås gick på el. Och så kyl- och frys förstås där det mesta förfors.
Men annars klarade vi av det bra. Här i Frankrike, gud förbjude att de våldsamma stormarna når oss, har vi bara haft något enstaka strömavbrott när åskan gått. Men utan öppen spis och vedspis och med kommunalt vatten undrar man ju hur man klarar sig då?
Vi har kraftiga vindar idag men strålande sol och här i södra delen ska det inte bli värre än så här. Men jag lider med de utsatta i andra halvan av landet och är glad att jag bor just här!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Duktig Dessi är med trappan. Hahaha hon är ju mindre än trappsteget. Modigt. Det måste vara döööhögt.
Storm är häftigt(om man är säker) utom Gudrun 1995 då ALLA våra träd gick. En mardröms storm. Jag minns den kom klockan 16.15 och åskan gick. Jag satt vid datorn och jag sa "jag får nog logga ut nu för stormen är här". Jag tittade ut och det var som att bo i en tvättmaskin med blåst i...trädet utanför låg raklångt mot marken...*fniss* Sen bröt helvetet löst.
Märkligt för de bröts av en meter från marken. Jag läste om stormen i Frankrike.
Jag tänker på när min dotter satt i en bil hela natten i Bordeux när de inte kunde köra vidare för allt flög. ALLT!
Den var varnad om men den kom från ingenstans. De blev inte varnade. De körde utmed kusten först och tyckte luften var annorlunda och nåt var på G. Sen började det och allt flög. Bilar krockade och vägskyltar gav sig iväg.
Jag tror det var 2000 eller 1999...jag fick inte tag på dem på telefon sen heller. Jag ringde Danielle och hon skrek "S is in the wood...my roof is gone " och sen bröts telefonen. Vilken dag!Innan jag fick tag på dem!!
Den ska gå lugnare in i Sverige sägs det. Men vi vet inte för det har inte varit nån vårstorm ännu.
Tack för tanken:)
Ha en bra kväll.
Kram
/Susanne
Nää Gudrun var 2005 sorry pardon:)Haha.
Coola bilder. Katten och dunken;)
/S
Vilken underbar och härlig blogg du har! Man vill bara läsa och läsa...
Detta oväder måste vara värre än den s.k Mistralen ;-). Skönt att ni har klarat er! Lilla Dessi är för go!!
Det är så kul läsa om hennes upptäcksfärder.
Här har det också bytts lakan i dag, sen sonen skottade av balkongen, och jag kom mig ut med täcken och kuddar för vädring.
Kram
Helen
Jag skrev nyss en lååååång kommentar men den kom bort. Jag har i alla fall läst igenom ALLT vad du har skrivit sen sist (ett glas vin) så jag är uppdaterad om Dessi.
Hade också hund i mitt tidigare liv - bulldog och basset. Tyvärr är MM (Musikantamaken) och Mirren (yngsta dotter) höggradigt allergiska för alla sorters pälsdjur så jag får klara mig utan numera.
Tyvärr, jag saknar alla promenader och alla trevliga hundägare som man träffade under dessa och stannade och pratade lite med.
Jag jobbar väldigt mycket för närvarande så tiden har inte räckt till för datorn. Men vecka 9 är jag gräsänka så då ska jag ta igen har jag tänkt...
Suzesan: javisst är hon duktig i trappan. Idag blev det två steg nedåt! Och så smet hon ut genom stängslet i trädgården också.
Det låter väldigt läskigt när du beskriver dina stormerfarenheter, både de i Sverige men också med en dotter på villovägar. Usch!
supermom: tack så jättemycket - det är så kul att det är roligt att läsa, det inspirerar!
Helen: det verkar som om det inte blev så himla farligt trots allt, det blåste fort över. Mistralen som vi har härnere vid kusten kan vara väl så hård. Den varar ofta i flera dagar och är jättejobbig. "Le vent du fou", dårarnas vind kallas den eftersom vissa blir helt tokiga efter några dagar när det aldrig slutar vina och tjuta!
Musikanta: kul att du läst och uppdaterat dig så att du vet att vi nu är med valp. Och, javisst ser vi också fram mot att hon nu blir lite äldre så vi kan gå promenader och alla fransmän kommer att vilja prata med oss om den så sööööta lilla hunden.
Synd med allergi i familjen, framförallt om någon saknar djur! Ha en skön gräsänkevecka.
Skicka en kommentar