söndag 22 februari 2009
Från mitt franska fönster
Hussen går ut med Dessi. Som blir bättre och bättre på att fatta att det blir både beröm och godis och väldig uppståndelse när man kissar och bajsar. UTE. Och att det är mindre trevligt med fyyy, när det sker inne.
Ser ni hur bra vi har det? Precis utanför vårt hus och vår tomt finns ängen med stigen ner till byn. Här rastar många sina hundar och det finns inspirerande dofter.
Det som inte syns på den här bilden är också den andra positiva effekten av att ha hund - kontakten med andra människor. Här är Dessi på väg mot en annan hund, en mycket gammal och blind sådan vars matte böjer sig ner och klappar Dessi och säger till hussen (som lär sig mycket franska på det här sättet). "Ahh, un caniche toy, mais ils sont très intelligent!" Visst är sånt roligt att höra. Att man valt en särdeles fransk och också lika särdeles intelligent ras. Och vi hör oss säga caniche toy - liten pudel - flera gånger om dan!
Tidigare på eftermiddagen träffade vi två tioårsflickor som lite försiktigt frågade om den var en tik, om den var farlig (!), hur gammal den var och vad den hette. Och när alla formalia var överstökade, artigt frågade om de fick hålla henne. Och som sen på barns kvillriga vis bara satte sig rätt ner i backen och lät sig slickas på, hoppas på och lyfte upp igen och gav löv och kvistar och bara var helt lyckliga över denna lilla valpstund. När vi sagt adjö och jag var på väg hem hörde jag hur de sa till varandra: jag ska be pappa och mamma om en sån här!
Och jag blir lika lycklig över att hon är så positiv och social och vill leka med alla. Igår visade vi upp henne för unga grannarna P och S. "Ahhhh, mais comme elle est belle!" Åh vilken rolig och söt hund. Och Dessi visar upp sig, hoppar och skuttar och kommer i famnen och är det charmtroll hon är.
Och är genast utsedd till unga P:s "copine" - väninna!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Vet du vad jag verkligen uppskattar?
Jo, det är att du tar dig tid att översätta när du skriver nånting på franska, ja, när du citerar andra människor, till exempel.
Ibland, när man läser böcker och författaren har svävat ut med t.ex. franska .., då förstår man ju ingenting, om man inte har läst språket.
Så sättet du gör det på, det känns .. omtänksamt.
Tack.
Så bra. Tack för att du tar upp just det.
För ibland är det så att för att det liksom ska kännas "franskt" så måste man skriva dit en typiskt sån kommentar. Och många gånger går det att gissa lite grand vad det handlar om.
Men jag känner, just som du, att det inte får bli så att man utesluter någon som inte har läst franska (och hur många är det)utan att nån stans förvissa sig om att det ändå blir förståeligt och läsbart för alla.
Ungefär som sydskånska:-)
Caniche - är det diminutiv av det latinska canis (hund)?
Skicka en kommentar