Hundsnack

Har det här med det sydfranska livet att göra? Jo, indirekt. Här har funnits bilder på både egna tidigare katter och grånoshundar i inläggen.

Max, (som Christinas Tryggve hette) fast det var min brygghund, har fått figurera. Mina vackra Maine Coonkatter likaså. Den som undrar över brygghunden får gå in på hennes blogg (googla på Stribergs station eftersom jag fortfarande inte vet hur man länkar via bloggen).

Väldigt rolig tävling! Där har också förts diskussion om vikten av att ha en hund i sitt liv och vilken sorts ras som kan vara lämplig när man lever den sorts liv vi nu gör. Norwich/cairnterrier har varit på tapeten. Tyvärr visar det sig vara en sällsynt ras i Frankrike, endast några få uppfödare och alla utom en bor mer än en dags resa härifrån. Frankrike är stort, det inser man. Och att det är dags att lära sig namnen på alla department och var de ligger är också en nödvändighet. Det känns inte som någon slags konsekvens i det hela men det kommer väl.

(Vårt department har nummer 83. Det närliggande, Alpes Maritimes med Nice och övriga kända orter har 06. Det är liksom några siffror emellan som man ännu inte begriper. Att Lyon har 69 på sina registreringsskyltar har vi lärt oss. Och Paris 75. Men sen blir det till att lära sig de övriga).

Min Syster T och jag pratar också hund. Här kommer därför en fantastisk bild på hennes nya, den vackre Buster, nyss ur valpåldern. En cockerspaniel är det, det ser ju alla, nu har jag glömt fråga om det är en amerikansk variant eller hur det nu var. En mycket fin hund med potentiell avelsförmåga är det dock. Jag ser inte så mycket till det utan till de uttrycksfulla ögonen och de vackra guldlockarna!!

Fin. Puss på nosen Buster!