Nybliven bloggläsare, Christina i Nora blir inspirerad av sydfransk mat. Och längtar så efter den att till och med ett foto av en BURK med inlagt anklår skulle räcka.
Idag hände det! Här står burken bland andra godsaker. Confit de Canard. (2 cuisses, dvs bara två lår men ändå).
Jag frågar butiksinnehavaren, vis av skadan att fotografera kors och tvärs utan tillstånd, om jag får ta bild av burken. Det är klart att hon blir VÄLDIGT fundersam över detta - varför vill man fotografera en anklårskonservburk??
Jag förklarar den svenska kvinnans faiblesse för just denna maträtt och då blir det plötsligt väldigt intressant att just detta ska förevigas. På det, för oss, otroligt vänliga, roade och intresserade sydfranska maneret stoppar hon mig som en demonregissör i min bilddokumentation, går bakom sina gardiner och in i sin lagerdel där det rotas en stund. Och sen kommer en statyanka
ut. Hon arrangerar burk och anka och kollar ljuset och undrar om allt är bra och om bilden blir till belåtenhet.Ska det vara anka så ska det!! Så håll till godo i stationshuset, Christina:-)
3 kommentarer:
Ännu mera anka - nice! Toppen med franska madamer som är med på fotonoterna. Tack vare din blogg har jag hittat en ny bloggkompis: Christina. Har ännu bara tassat i hennes blogg, men jag lovar att lämna avtryck. Måste bara uppdatera min egen först. Och jobba lite (läs mycket) till. Och skriva NYÅRSkort. Nyårskort är de nya julkorten. Hehe!
Helt sant! Jag har fem franska kort där det står Bonne Année. Gott Nytt År.
Just i år går de till nya franska vänner och grannar men håller helt med, varför inte nyårskort, de är väl lika mycket värda som de inför jul?
Men USCH vad svårt det var att skicka per mail i år. Jag gillar ändå tanken på IRL-kort.
Kul att du hittat Christina i Nora .You will not be disapppointed! Hälsa maken grattis ett par dar bakåt i tiden!
Ha ha, vad jag älskar det franska kynnet. Pratar man mat så har man ALL uppmärksamhet, förståelse, sympati och allt intresse :-D
Ja, som du vet så har vi total ankbrist på stationen, så denna burk med sina två lår får mig att dregla besinningslöst.
Jag fattar inte varför inte svenskar gillar anka!? Man behöver bara resa till Danmark för att det ska bli lite mer civiliserat på den fronten.
Jag ler ömsint när jag tittar på statyankan.
Om jag var du skulle jag äta anka minst två ggr om dagen och sedan några gambas till aftonmålet ;-)
Lyckans ost, säger jag bara!
Skicka en kommentar