Löv, löv och löv

För alla i Sverige som tycker att det här med att skotta snö är tröstlöst kan jag berätta att vi har ett motsvarande "problem". De hundraåriga ekarna som vi älskar för deras skönhet och skuggan under heta sommardagar tar tid på sig att fälla sina ekollon och löv.

Först drösar ekollonen ner - högvis. Det är något oroande eftersom vi har vildsvin i närheten och då och då kommer de in i området och det här är mumma för dem. Vårt staket är pudelsäkrat men räcker inte för vildsvin. Så det är bara att kratta ihop dem, högvis. Gör man inte det slår de dessutom rot i rabatterna och bildar en, visserligen vacker, men svårrensad matta av små gröna eklöv. Dessi är dessutom förtjust i att leka med dem och biter i dem och drar in dem i huset. Ekollon är extremt giftiga för hundar så man blir ju lätt oroad varje gång det händer.

Längre tid tar det för löven att falla. Det har krattats och blåsts löv nu i snart två månader. Gör man inte det lägger de sig överallt och täcker gräsmatta och rabatter på fel sätt. Plus att de virvlar runt och lägger sig högvis framför ytterdörren och på terrassen och väller in när man öppnar dörrarna. Det är de starka mistralvindarna som gör små mini-tornados av löv så de måste helt enkelt bort. Vi har inte ett klimat där de luckras upp av snö och regn utan de ligger kvar som just torra löv.

Häromdagen fick käre mannen ihop 8 säckar. Dem slänger man inte precis var som helst och man eldar heller inte precis hur som helst. Här tar man dem i bilen och åker till ett sk. dechetterie, en sopstation där man får visa upp en bricka som visar att man bor i kommunen och har behörighet att slänga saker här.

Sen ska det sorteras, dvs löven ska hällas ut på visst ställe för trädgårdsavfall och sopsäckarna slängs sedan på särskilt ställe för sig. Kan man inte själv åka till dechetteriet är det bara att ringa ner till borgmästeriet och be om hjälp så kommer sophämtarna och tar hand om dem utanför dörren. Vi har en servicenivå på alla plan som slår allt vi varit med om tidigare!

Nu är det värsta över trots allt. Ekarnas grenar gapar tommare och tommare men vi har inte långt kvar förrän det börjar knoppas och slå ut igen!