Vi lockar med oss svenska grannarna och far iväg till en liten by några mil norr om oss för att äta fredagslunch. Vi har varit här en gång förut - resultat av lite googlande för att hitta något bortom allfarvägarna och tyckte då att det var en så kul och annorlunda upplevelse att vi gärna gör om det.
Byn dit vi åker heter Carnoules. Det är inte något särskilt märkvärdigt med orten men den har en speciell historia som jag ska berätta i nästa inlägg. Den ser ut som de flesta småorter här, ett par tusen invånare, förstås en tusenårig historia i bakgrunden som alla orter här, smala gränder blandat med en liten supermarché. Men det är inte därför vi åker hit.
Nej, vi vill tillbaka till restaurangen "Chez Doudou", en gammalt hotell- och järnvägsrestaurang som sedan 1980-talet drivs av Madame Doudou och hennes man. Hotelldelen är för länge sedan nedlagd men restaurangen är vid gott liv. Kommer man hit en fredag som vi gör måste man faktiskt boka bord och det beror på att man här varannan fredag serverar "Moules frites" och varannan "Aioli". Jag ska berätta vad det senare är också, det är inte som man kan tro enbart vitlöksmajonnäs utan en hel provencalsk husmanskosträtt med speciella ingredienser.
Här sitter vi nu bland urinvånarna hos Madame Doudou och får en fantastisk service. Särskilt gullig är man mot Dessi och mot slutet av vår måltid tycker man att hon kan få komma upp från golvet och sitta på stol vid matbordet!! Madame Doudou kommer själv fram med sin egen pudel, en lite blyg "caniche nain", dvs dvärgpudel, snäppet större än Dessi som är "caniche toy", den allra minsta sorten.
Varje gång de rara flickorna som serverar kommer förbi vårt bord är det ett himla gullande med hunden och det känns alldeles fantastiskt kul att hon är så välkommen här. Restaurangen har sin stamlokalsdel och det finns också en större del för bröllop och annat. Men också en typisk fransk bardel där det säkert är full fart varje kväll. Här står Monsieur och Madame Doudou bakom bardisken som förutom de vanliga franska apéro också rymmer en hel vägg med tobaksvaror. Ovanligt till och med här i Frankrike numera!!
3 kommentarer:
Var det inte där ni var förra veckan och åt just husmanskosten med just aioli, "med betoning på det sista i:et"?
Det såg inte så värst aptitligt ut, men var säkert smarrigt värre ,-)
Å, herrekors vilket utbud av tobak!
Jovisst var det där vi var. Men jag har inte skrivit eget inlägg på min blogg om detta så det kommer nu! Med lite mera detaljer om både mat och själva byn också. Så "stay tuned" som man brukar säga:-)
Oj så billigt och så underbart att kunna ta med sig hunden:)
Det måste jag besöka med min pudel tjej "Snövit".
Sol
Skicka en kommentar