Hade jag någonsin trott att jag skulle få så många bloggvänner och trogna läsare utanför vän- och familjekretsen när jag startade min blogg för fyra år sen? Aldrig i livet kunde jag ana att vårt sydfranska liv skulle generera så mycket intresse hos andra också utanför familjen.
Men så har det blivit och det är alldeles fantastiskt med detta gensvar som kommer i olika form. Under senare tid har jag vunnit små priser i ett jätteroligt halländsk uppmuntringslotteri och det dimper ner roliga priser i min brevlåda och gör mig varm i själen och glad för svensk påminnelse.
Det räcker sen med att man berättar om saknaden av trattkantareller så nappar nästa läsare och vad händer? Idag finns i brevlådan en stor grön kartong från Dubbelörnen i Sörmland, Elisabeth, hon som själv har bloggen Karl-Johansgården. Hon består mig med en massa torkade trattkantareller PLUS en burk med finmald svart trumpetsvamp för smaksättning av såser och annat. Och berättar om de egna sydfranska drömmarna som är så starka att de förstås kommer att gå i uppfyllelse.
Och så har hon lagt med inredningstidningar och lite skvaller från svenska kungahuset dessutom. Jag blir alldeles överväldigad och får tårar i ögonen av all denna värme och omsorg. Maken tycker också att det är alldeles otroligt vad den här bloggvärlden har fått för trevliga konsekvenser för oss "i förskingringen" och ser speciellt fram mot svampstuvning/sås förstås!
Jag skriver separat till dig Elisabeth med ett stort tack men vill på det här sättet också visa hur fantastisk glad jag blev. You made my day!! xoxo som amerikanerna skriver!
9 kommentarer:
Ja, visst är det fantastiskt!
Sååå många rara människor det finns i bloggvärlden; den som det så ofta raljeras över av Riktiga Författare och Kulturmänniskor!
Ja, visst är det fantastiskt!
Sååå många rara människor det finns i bloggvärlden; den som det så ofta raljeras över av Riktiga Författare och Kulturmänniskor!
Åhhh, så snällt du skriver! Bloggvärlden är fantastisk.
Det är bara roligt att glädja andra och du vet, delad glädje är dubbel glädje! :D
Nu har ni lite sörmlandssmaker att njuta av ;).
Varm kram
Även om du skriver till Elisabet så måste jag ändå få inflika hur glad jag blir av att läsa om denna omtanke denne Elisabeth har om dig och Bengt. Härligt:)Christina
Jag håller med, förstås! Och skäms lite över att jag kanske verkar hålla mig borta från bloggandet. Men det beror helt på att jag haft mycket att göra. Jag har fått så många goda vänner genom bloggandet, och lärt känna människor som betyder massor för mig (bl.a. en av mina kompositörer som jag nu till jul får ut ytterligare tre låtar ihop med).
Och så kom jag till Mallorca tack vare en - och kom med i tv tack vare en annan...
Bloggandet är underskattat som kontaktform.
Ja till er alla säger jag igen: vilken otroligt trevlig kontaktform det här är. Det ger verkligen underlag för nya vänskapskontakter och det är helt underbart!
Jag kan bara instämma med "all of the above"! Jag började blogga för att för min egen och familjens och vännernas del dokumentera det franska äventyret och känner ödmjuk glädje över att också andra kan ha glädje av mina funderingar.
Och så detta; man skriver om hundvaktsbekymmer och vips yppar sig en möjlig lösning genom en bloggläsare som också annars hejar på med underfundiga och uppskattande kommentarer!
Eller bloggande bloggvänner (läs Monet!) som delar med sig av sina erfarenheter och inte räds att ge goda råd som VERKLIGEN gör skillnad och får oss att ta tag i saker som vi kanske annars hade låtit bero för länge.
Jag gillar er alla skarpt; Monet, Dubbelörn, Petite Suedoise, m.fl!
Kram särskilt förstås till språkekvilibristen Monet:-)
Även jag instämmer, som har fått möjligheten att efter en tids bloggvänskap få träffa dig, Bengt och Dessi! Tänk att man kan hitta vänner på nätet! Och jag är övertygad om att många av mina andra bloggvänner också skulle bli ypperliga vänner irl. Kram!
Elisabeth, Mira, Bloggblad och ni andra igen: Ja, det går ju inte att säga det bättre än vi alla gjort på olika sätt.
Kanske är det en viss sorts människor som tycker om det här sättet att förmedla händelser ur sitt eget liv och också med nyfikenhet vill se hur andra lever och har det? Har man då gemensamma intressen som t.ex Frankrikeboende så är det klart att det förenar.
Men också annat ger tillhörighet. Varje morgon får jag mig en dos "Sverige" genom att kika in på olika bloggar. Jag får en insikt i hur vädret är, vad som är en "snackis", vad man tittar på på tv, böcker man läser och en massa andra vardagsinformation som sammantaget ger en mycket bättre bild av det "gamla" hemlandet än någonsin några dagstidningar.
Jag är SÅ glad över internet i dess mest positiva form och vad det har tillfört i mitt liv. Alla dessa underbara människor till exempel. Tack igen till alla!!
Skicka en kommentar