Slump...?

Sommaren innan vi slutgiltigt bestämmer oss för att flytta till Frankrike reser vi från Stockholms skärgård för att träffa min mamma, pigg, 80+, uppvuxen i Linköping. Vi ska lämna min mormors vackra kläder från flera decennier till Linköpings muséum bland annat.

Vi passar också på att göra en utflykt till ställen och hus som varit i familjens ägo i och runt Linköping. Det här huset heter Drabbisdal och ligger strax utanför Linköping, nära Vreta Kloster. Det byggdes och innehades av min mammas farfar, en då, i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet i Linköping känd affärsman som hette Axel Karlson. Detta var familjens sommarställe och här fanns bland annat en kägelbana som senare skänktes till "Gamla Linköping" där den finns än i dag.

När jag för första gången nu går runt på detta Drabbisdal som varit i scouternas och någon hembygdsförenings ägo under många år sedan vår familj ägde stället noterade jag ett par saker. Den franska liljan finns målad på dörrarna till detta artonhundratalshus i Östergötland. Märkligt - här bor jag nu i Frankrike och ser dem ofta.

Och, när jag nu ser bilderna av de mäktiga ekarna på den här tomten ser de faktiskt exakt likadan ut som mina egna hundraåriga ekar i vår trädgård i Provence. Min mormor hette Eklöf - och jag har många gånger tänkt sedan vi flyttade hit att är det något vi har mycket av så är det just det. Hela gräsmattan fylls av eklöv när mistralen skakar de stora, svarta grenarna.

Slump, synkronicitet eller vad? Min mamma berättar nu att hennes farmor var lärarinna i franska, kanske var det därför hon ville pryda dörrarna med denna symbol. Jag, hennes barnbarnsbarn tycker att det känns bra när jag nu bor här i det franska landet.