J'adore IKEA..

Så sa hon, den trevliga unga kvinna som igår ringde på hos oss för att få våra uppgifter kring den obligatoriska folkbokräkning som nu genomförs i Frankrike. Här är det inte som i det kontrollerade Sverige där alla uppgifter är kända utan man går runt och ringer på hos var och en. Och så får man fylla i en blankett med alla adress- och personuppgifter, om man söker arbete, om man är ägare till huset, hur stort det är, hur många bilar man har och om det finns parkeringsplats. Vilken utbildning man har och vad man arbetar/arbetat med efterfrågas också.

Det här ställs sen samman ort för ort och är underlag för invånarnas behov av service i olika former. Nu är målet att vi i vår lilla by ska komma upp i 2.500 invånare (vi är nu ca 2.300). Gör vi det har vi nått normen för att man ska kunna öppna ett apotek och en bankomat. Allt annat finns men det här är önskemålen som gäller nu.

Den unga kvinnan bor i byn sedan tio år tillsammans med sin man och barn och stortrivs. Mannen är född i byn och har bott här i över 30 år och de tycker att livet här är precis perfekt. Det gör ju vi också så det är roligt att konstatera att också det unga folket mår bra och fortsätter att flytta hit. Alldeles ny och fin skola finns det nu också.

"Jag älskar IKEA", sa hon så fort hon hörde att vi var svenskar. "Allt med IKEA, design, möblerna, priserna, maten - tillgängligheten". Som vanligt förknippas vi svenskar med vårt lands mest kända varumärke - IKEA. Jag vill inte säga till henne att det just nu i Sverige återigen pågår ett utbrett misstänkliggörande mot företagets skapare. Om hon som fransyska hörde hur man i Sverige hanterar Kamprad tror jag inte hon skulle förstå vad vi sysslar med. Här är man van vid riktiga skandaler och riktig korrumption och utredningar högt upp på presidentnivå.