Från min trädgård, en fransk skolflickas vardag och om smisk på stjärten

(Detta var nog min längsta rubrik hittills).

Bilderna från min trädgård visar oliverna som är lika ymniga som förra året och nu sakta övergår från grönt till mauvefärgat för att till sist bli helt svarta.

I olivträdet hänger "mina ungar" och gungar. De representeras av tre roliga lerfigurer som jag köpte på Maui för säkert över 30 år sen. Vart jag än har flyttat och vad jag än har slängt genom åren så inte har det varit den här lilla gungan. Ungarna är alltid med mig, både i hjärtat och symboliskt som här. De har det dessutom jättebra här, får vara ute hela året och hänga och dingla i ett sydfranskt olivträd.

Själv sitter jag gärna i solstolen på terrassen i eftermiddagssolen. Eller nere i trädgården.

På sista bilden sitter där en liten tolvårig flicka och läser sina läxor. Hon är här med sin mamma som städar vårt hus. Hon har varit sjuk några dagar och ska inte vara ensam hemma nu när hon inte kan gå i skolan.

Jag frågar henne vad hon har för skolämnen. Hennes mamma har berättat att hon är mycket duktig i skolan, bäst i klassen och det betyder mycket här i Frankrike.

Jo, hon tycker skolan är rolig, säger hon. Och så säger hon att hon läser "les matières principales" - de grundläggande ämnena. Och vilka kan de vara när man är ett tolvårigt franskt skolbarn? Jo:

Francais - franska
Math- matte
Science et nature - naturvetenskap
Histo-géo - historia och geografi
Technologie - kan det vara fysik tro?
Chemie - kemi
Anglais - engelska

Jag tror hon nämner något mer som jag inte minns. Och så det som får mig att häpna: Latin!! Det har jag själv läst i många herrans år och är det något jag är lycklig för så är det det. Bättre språkgrundande och allmänbildande ämne finns inte. Jag tror inte man kan läsa det i Sverige längre, min gamla latinlinje på gymnasiet är för länge sedan borta. Men här börjar man läsa det när man är tolv år.

Vi enas om att det är ett svårt ämne, skolflickan och jag. Men eftersom hon tillhör den nya franska generationen som också ska lära sig engelska så uppmuntrar jag henne och säger att hon kommer att hitta många likheter både med sitt eget språk och också få hjälp med engelskan.

Klicka på sista bilden så ser ni den lilla studenten i solstolen. Längst till höger kan man urskilja den svarta kupolen på vår bykyrka, den som plingar en gång i halvtimmen och ser till att vi inte glömmer bort tidens gång.

(Och det där med smisk på stjärten återkommer jag till, det är ett inlägg för sig faktiskt)