Nytt försök att lägga ut bilder på en vacker och välhållen gammal "deux-chevaux" - en lillcittra som är just franskare än franskt.
Inte för att jag själv vill ha en sån men varje gång jag ser dem känner jag "Frankrike". Säkert ni också.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Tänk så ofta, som man förr såg dessa cittror på långsemester även här uppe i norr. Ofta påmålade med Nordkap och en schematisk karta på färdvägen från Frankrike. Och man undrade: Hur är det möjligt?
På hemväg hade dessa "lådor" så gott som alltid ett renhorn på takräcket.
Åh, det där fönstret, som man liksom bonkar ut och fäster på utsidan... och fransmannen med den tjocka hårmanen som körde bilen... och sommarkvällen i Halmstad med idel språkförbistringar som fick gå över i "the international language"...
Bert och Rutan. Så kul att bilderna väcker såna minnen till liv! Olika minnen men ändå starka, kopplade till den här roliga bilen!
Åh, underbara franska bilar! Ett stort igenkännings-leende...:)
Min älsklingsbil =)
men har aldrig fått någon :-(
Körde förbi en igår med låda i aktern ;-)
Skicka en kommentar