Vi har haft flera besök av vänner sedan vi flyttade till Provence i augusti förra året. Syskon, syskonbarn, vänpar. Lika roligt varje gång!Och nu kommer flera vänner och hälsar på i det vårliga Provence. Vilken tur att våra arbetsrum också fungerar som gästrum. Och att vårt ganska lilla hus ändå är så bra utformat att man ryms några stycken.
Här bjuds det på hemlagad paj och fransk rosévin från trakten (förstås) i den blå skymningen med bergen i bakgrunden utanför terrassdörren.
Det blir nog lite sporadiska inlägg den vecka besöket varar men kanske lite glimtar från olika aktiviteter och utflykter.
A bientôt!
6 kommentarer:
Klart du ska ta hand om dina vänner som är på besök. Vi, dina bloggkompisar, finns kvar och är glada närhelst dina inlägg dyker upp igen.
Ja, vi väntar så tålmodigt så :)
Ha det så trevligt med vännerna!
Vilken hänförande utsikt ni har utanför terassdörren!
Första sommaren som vi bodde i hus på landet, i Skåne alltså, blev det rena gästgiveriet hemma hos oss.
Vi hade non-stop-besök i sex veckor och jag höll på att kräkas till slut.
Själv arbetade jag hela tiden och kom hem och skulle börja städa och röja undan och planera matinköp.
Till slut skrev jag ett kåseri i hemtidningen och berättade om känslan ..., och sen var det slut med gästgiveriandet.
Åker man till Skåne från nästan-längst-upp-i-norr, stannar man inte en dag eller två.
Än längre är det ju till Frankrike.
Tur att ni inte arbetar längre.
Och det är ju så himla roligt med besök, det är inte det.
Håller med de föregående talarna, vi väntar och längtar :-)
Hoppas ni får det trevligt!
Till Elisabet: Det finns många människor som kommer och "våldgästar" hos bekanta, som råkar bo på attraktiva semesterorter. Man behöver inte ens vara "nära" bekanta med varandra. Det är fräckt!
Kram
Helen
Ät gott, drick gott och ha det riktigt trevligt med vännerna! Jag sällar mig till de andra genom att instämma i ett "vi väntar så tålmodigt och gärna så".
Väntar gärna. Mann ska inte känna sig pressad att blogga då blir det inget kul:)
Ha det så trevligt så länge.
Kram
Susanne
Skicka en kommentar