Bilderna får tala för sig själva. Dessutom vet jag inte vad de heter. De vita margueritsläktingarna blommar här och var i stora dungar runt byn - underbart vackert.
Den ljusblå har jag aldrig sett heller förut.
Plötsligt dyker vackra röda rosor upp - det måste vara någon som planterar och sköter det här
!
2 kommentarer:
Dom vita näst längst ner, brukar vi sälja i krukor i affären, det tycks vara Afrikansk Marguerit, om jag inte ser alldeles fel ..?
Vilken väg att promenera ......, mmm!
(ordverifikation: mones ..., det var nära det ...)
Elisabet: åh, tack. Det är alltid roligt att veta vad blommorna heter!
Om det kan vara dig till någon tröst blir man lätt flämtig i den här backiga stigen. Så vi går där inte dagligen. Men just nu är det ju underbart vackert där - måste bara förevigas!
Jag får också ofta sådär märkliga ordverifieringar. Lustigt!
Skicka en kommentar