Eftersom den franska frågespalten med svaren från psykologen kring olika relationsproblem initierat ett antal tankar också från Sverige och skillnader i tänkesätten kommer här den tredje delen.Den här gången, eftersom jag upptäckt att det finns fransktydande personer bland kommentatorerna, så uteblir översättningen till i morgon.
Men den rafflande rubriken och delar av ingressen är:
MIN MAN ÄR MITT TREDJE BARN!
"Jag har två barn på 11 och 7 år och en man som är 40 och uppträder som det tredje barnet. Han är ett ensambarn och har alltid behandlats som en kung. Jag tar hand om allt.......
Ja, och resten kan ni säkert räkna ut. Men VAD svarar psykologen?? Svar i morgon!
6 kommentarer:
Svaret är familjeterapeut?
En del är riktig snabba! :-)
Svaret är förstås rätt men inlindat i franska märkliga formuleringar som man kan fundera över.
Psykologens svar till kvinnan med tre barn (varav ett vuxet) kommer i morgon. Tror inte svensk kvinna i motsvarande situation hade tyckt att det varit så kul.
Det ska bli spännande. Roligt det här. Jag kan ju inte franska så jaaha jag väntar med intresse:)
Men jag tror att psykologen försvarar mannnen lite. Ehh rätt mycket. Jag gissar på det.
Sov Gott
Kram
Susanne
Ser verkligen fram emot översättning (förstår bara hälften ungefär), och alla kommentarer från er andra. Det här är KUL och intressant!
Ja, alla nyfikna. Svaret kom idag och ett antal kul och kreativa förslag om hur den här franska kvinnan skulle tackla sin situation.
Konstigt att det ändå är såna här skillnader - vi lever ju alla i Europa och med samma slags grundkultur. Men ändå reagerar vi svenskor över hur de franska kvinnorna, dels ogenerat ger sig in i "vackra affärer" men också låter sig hunsas av ett tredje barn.
Och inte vill vi ha klassiska kärleksdikter heller, hur var det, var det "corny" eller nåt?
Det är ju inte fråga om att dela på hemarbetet utan bara att den stackars frun ber om lite "hjälp".
En modern ung svenska skulle aldrig någonsin funnit sig i detta! Men vi äldre - hurdana är vi...
Hoppas hon inte lyssnar på psykologen utan håller sig till sin doktor!
Skicka en kommentar