torsdag 12 februari 2009

Dessi och hennes husse


Idag ska hussen åka och handla. Mat, mera spjälor till uteplatsen så att hon inte kan rymma och sen ska han fotografera sig i automat. Det har kommit papper på att Carte Vitale, sjukvårdskortet är i antågande. Bara för honom än så länge märkligt nog, men mitt kommer väl förhoppningsvis också.

Numera skall korten vara försedda med foto så det är bara att leta upp närmaste ställe. Hussen är en oförvägen man och ger sig glatt ut överallt i samhället och fixar med än det ena, än det andra. Ett ficklexikon i bakfickan och fusklappar från mig ibland. Han har sedan länge antagit den franska attityden "Pas de problème". Inga problem.

På lappen han fick med sig idag står det: "Chiot, caniche toy. 3,5 mois. Yeux qui coulent".

Det där ska han antingen säga eller också får han lämna fram lappen på la Pharmacie och höra om det finns något man kan torka och badda rinniga små valpögon med. Det går i och för sig bra med ljummet vatten och bomullstuss men nu har det gått några dagar och man tycker det skulle ge sig. Det är inte särskilt infekterat utan mest bara lite kladdigt och rinnigt på morgnarna men åtgärdas måste det ju.

Här sitter Dessi tryggt parkerad hos sin husse. Han går omkring med sitt svarta troll på armen mest hela dagarna och trygghetsfaktorn är mycket hög nu efter några dagar. Se så bestämt hon parkerat sin tass på hans hand medan hon hjälper till att skriva dagens inhandlingslista.

Om man vänder på papperet (och ni som är nyfikna klickar på bilden) så syns vad hussen antecknat vad som ska inköpas. Inga smålappar såna som Elisabet hittar i sin affär. Här handlas det ordentligt mycket på en gång. Det är en fröjd att handla grönsaker härnere trots att det är vinter här också.
Posted by Picasa

6 kommentarer:

Elisabet. sa...

Hälsa din man att han har ur-snygg handstil för att vara man.

D r i v e n.

Som en som är trygg i sig själv.

Vet du vad ordverifikationen är:

endam

Kesu sa...

Heja Bengt som så oförväget slänger sig ut i det franska vardagslivet. Grönsaker är väl okej, tomate, ensalade, men la pharmacie - mon dieu!

Jag diggar Dessi skarpt. Inte gör det nåt att det inte blev en norwichterrier! Ibland möter vi en svart liten trasselsudd som D på våra hundpromenader i kvarteret. Hon är underbart och Lelle R blir alldeles till sig när han ser henne.

Du frågade en gång i en kommentar på min blogg vem Pappa K är. Jag har svarat, men vet inte om du sett svaret. Här kommer det:

Monet: Pappa K heter Kenneth och är pappa till en kompis/bloggare till mig. Han har ingen egen blogg, men efter lite rådslag tyckte Christina och jag att han kunde få lägga upp sin bild (INGET ANNAT!) av sig i kilt på min blogg. Jag misstänker starkt att det inte finns någon sådan bild. Annars skulle han väl inte fråga hur den skulle tas.

Men, tja, sån är Pappa K ...

Now you know! Kram

Anonym sa...

De ser ut att vara ett trivsamt par, Dessi och Hussen. Tänk vad mycket kärlek man kan känna för ett djur...
Roligt att se bilder och läsa om barnen och deras mammor.
Och inköpslistan med godsaker, mmm...
Har ni nån' form av torghandel i er by?
Vi hörs!
Kram
Helen

Christina sa...

Precis vad jag tänkte - din man har en både snygg och sympatisk handstil!

Jag kollar alltid handstilar ;)

Hoppas att ögonrinningen ger sig på lilla Dessi och att din man fick med sig något från la Pharmacie som kan få bukt med problemet!

Sen var det intressant att läsa Kesus beskrivning av vem Pappa K är he he...kiltmannen ;)

Suzesan sa...

Gulligt det där hur hon lagt tassen:)Jag såg det innan jag läste det att du hade med det i inlägget.
Hoppas din man hittade det han behövde på sin shoppingrunda och till Dessi. Tufft av honom att ge sig iväg med bara lite franska kunskaper.
Kram
Susanne

Monet sa...

Elisabet och Christina: jag har hälsat mannen det ni skriver om hans handstil. Han säger att han hört det förut men blir lika förvånad varje gång!

Jag är både förvånad och inte. Mannen är nämligen VÄNSTERHÄNT (det du, en dam!) men tillhör den generation som tvingades lära sig skriva med höger hand i skolan. Så med tanke på det är det mycket snyggt och drivet, det tycker jag också.

Kesu: maken har likaledes fått beröm för sina insatser i det franska vardagslivet och kom mycket riktigt hem med ögonflaska från apoteket. Han och hans lilla ficklexikon gör att det funkar alldeles utmärkt.

Susanne och Helen: jo, det är gulligt med Dessi och hennes husse. Att det där blir en hussehund, det är då ett som är säkert.

Och ja, det finns en liten torghandel på lördagar i byn. Men det är mest bara basgrönsaker. De stora marknaderna finns i Toulon och Hyères, jag har visat inlägg från en sån marknadsdag i höstas i Hyères. Där finns ALLT!