Ursvenskt

 

 

 

 

Vi åker till goda vännerna A och B i Refsnes, inte långt ifrån Kapellskär här i Roslagen. Där begås en för familjerna nu mångårig tradition.

Herrarna äter under förtjusning och till damernas fy- och uschrop minst fem surströmmingar var. Till mandelpotatis, knäcke med västerbotten, öl och nubbe. Dessi markerar också intresse och tar sig minsann en liten bit rutten fisk.

Efter en god ost- och räkpaj blir det sen gemensamt kräftätande till mera nubbe med sång. Tur att husbilen står lämpligt och nära parkerad på garageuppfarten, det är inte så långt att ta sig hem i augustinatten.

Nästa dag äter vi sill och potatis -utan nubbe - till lunch. Det känns verkligen att vi nu är i Sverige!

Skärgårdsregn och lite kulturkrockar

 

 

 

 

Här är bilder som talar för sig själva. Min automatiska macro fungerade för en gångs skull - så roligt det blev med de tydliga regndropparna på växterna även om motiven inte är helt unika. Men vår känsla här vid havskanten är det. Så långt ifrån vår sydfranska by man faktiskt kan komma. Och vi saknar den redan måste vi erkänna även om det är helt underbart med Sverigeresa också!

För första gången känns det påtagligt att leva med dubbla identiteter. Jag kommer på mig själv med att le och nicka och vilja säga: bonjour och merci och au revoir när jag går in och ut i affärer. Och "pardon" när jag måste be någon flytta på sig i kön i lilla skärgårdsbutiken. Men så gör man ju inte i Sverige, här går man bara förbi varandra - vi som är utsocknes vill säga. Öborna, sådana som vi var, hälsar och pratar förstås. Fast jag tar vänligt i folk och ler och säger "förlåt" när de blockerat hela snabbköpets gångar med sina semestervagnar, det gör jag.

Regn och dimma i skärgården

 

 

 

 

Nu är vi parkerade i vår skärgårdsjöstuga. Och till all lycka kommer det stillsamma regnet och dimman rullar in och gör havsbandet med öarna helt osynligt.

Det blir sverigesvalt, tyst och stilla och alldeles underbart vackert.

Hemtama trakter

 

 

 

 

Från Stockholm kör vi norröver till vårt hemtama Roslagen. In genom den välbekanta infarten till Norrtälje och norröver på de vackra roslagsvägarna.

Här väntar oss ytterligare goda vänner och vi bjuds på en magnifik fransk middag: boeuf bourgignonne med smak precis som i Frankrike. Gott rödvin och lika underbart goda ostar. Mums! Vår resa genom Sverige har blivit en riktig matresa och vi känner oss både välkomna och mycket bortskämda med att få komma till dukat bord!

Stort tack till femtiotalsentusiasterna för en härlig kväll!

Framme i Stockholm!

 

 

 

 

Nu har vi snart nått målet med årets sommarresa. Vi stannar hos Lilla B med sin familj i västra Stockholm. Lilla B ska bli en storebror till hösten och har vuxit väldigt sedan vi såg honom i höstas när han och mamma och pappa körde ner vår husbil från Sverige till Frankrike åt oss.

Han och Dessi känner igen varandra och han tar sin passningsuppgift med hund i koppel på stort allvar. Och den stora bilen går alldeles utmärkt in på garageuppfarten även om angränsande häck fick sig en liten touch. Backkamera hjälper inte alltid!

Svensk sommarparadis

 

 

 

 

Här på Torö bor den mest kreativa av väninnor. Huset har gått i arv sedan länge och rustas och pyntas kontinuerligt medan ursprungskänslan bevaras. Var man än går dyker det upp små lustiga figurer i de prunkande rabatterna. Alla påminner om de exotiska platser värdparet bott på under många år.

Från sydfransk by till Stockholms skärgård

 

 

 

 

Nu är det bra långt mellan vår lilla by och vännerna i Stockholms skärgård. Svenskare än så här blir det ju inte, röda stugor med vita knutar, sommarblomster och härlig senkvällsmiddag med lokalrökta räkor och lax. Och så roligt att träffas igen efter snart ett år. Vi sover gott i den svenska skärgårdstystnaden!

Skälderviken- barndomshavet

 

 

 

 

Så här vackert är det, barndomshavet vid Skälderviken. De vilda nyponrosbuskarna hör självklart till.

Vid Skälderviken

 

 

 

 

Syster T har nyss flyttat. Fina amerikanska cockerspanieln Buster följer förstås med sin matte till nytt hus vid havet. Här bor man vidunderligt med havet inpå knuten och i hus med halmtak. I orangeriet sitter vi en hel kväll och tittar på stjärnorna på natthimlen efter en god middag. Tänk så bra vi alla har det! Och husbilen får fint plats på gårdsplanen och nästa morgon blir det promenad ner till havet, bara några meter bort.

Min vackra mamma

 

Här är hon, 85 år nyss fyllda. Kan man tro det?

Mammas träd

 

 

 

 

Här är trädet i mammas trädgård där den gamla gungan fortfarande hänger. Många barn, barnbarn och nu små barnbarnsbarn har hängt i den och gungat under de gamla äppleträdsgrenarna. Husbilen står parkerad i närheten med vidunderlig utsikt rakt ut mot Söderåsen.

Bilderna är som vanligt klickbara och blir bäst så!