Ögonfröjd. Glaskonst från Biot

 

 

 

 

 

 

Här är det bara att njuta av färger och former. Underbara glasserviser och framförallt mycket vackra glas. Själva har vi sedan länge de mörkblå glasen i olika former men inte i glas. Här gör man dem också i plast, förvillande likt glas. "Ligne Piscine" heter serien - tänkt att användas vid poolen för att slippa ev. glaskross.

Detta är inte svensk, stram Kosta Boda-design det syns tydligt. Men det har sin charm och att allt är handblåst och säljs till mycket höga priser talar om kvalitet. Vi faller för en liten vit vas, en solitärform, tänkt att härbärgera en eller två vackra blommor. Vi får den inslagen i mängder med träull på gammalt manér. Den syns till vänster om kassörskedamen.

På hemvägen stannar vi till vid den lokala blomsterhandeln - den som gör så fantastiska buketter till födelse- och bröllopsdagar - och köper några vackra anemoner till vårt nyinköp. Vackra tulpaner blir det också, de första för i år. De får blanda sig med julstjärnorna som fortfarande står i hela sin vackra glans!

Fransk glasblåsarkonst

 

 

 

På väg hem från Nice kör vi av motorvägen och kör in till staden Biot, mest känd för sin glasblåsarkonst och sina glasbruk. Vi har varit här förut och tittat på de speciella glasföremålen som nästan alla kännetecknas av att de har små bubblor överallt i glaset.

Nu är ena hyttan igång och vi stannar en stund och ser fascinerat på hur den skicklige glasblåsaren formar sitt föremål. Varmt som attan är det så vi stannar inte så länge utan fortsätter in i utställningsdelen.

I Biot bodde den världsberömde svenske keramikern Hans Hedberg. (googla och hitta en fantastiskt konstnär). Han är mest känd för sina stora frukter, äpplen, citroner, apelsiner och körsbär. Plommon och vindruvor i underbara glasyrer, stora som ett tioårigt barn.

Hem från Nice

 

 

 

 

Vi kör tillbaka de tretton milen på vackert böljande motorväg. Och ser igen de vackra mimosaträden och berg och alper i bakgrunden. Klockan är nästan sex på kvällen och solen skiner fortfarande. Ett underbart livgivande ljus. Det bästa med allt här i Provence så här års. Ljuset!

På Nice flygplats. Människor

 

 

 

 

 

 

I väntan på våra vänner ser jag mig omkring på andra väntande människor. Och konstaterar att som vanligt är de unga fransyskorna oerhört elegant klädda. Hur de klarar att gå hela dagarna i sina stilettklackar är en gåta för mig.

Nästa alla har långt hår, antingen utsläppt eller uppsatt i strama knutar men välklippt och välvårdat liksom naglarna. Här ser man inte sjaviga, konstiga jeans med hål på knäna och ihop med det som på min tid kallades för basketdojor men idag är något superkänt och kostar skjortan. Inga ringar i näsan, inga tatueringar eller konstiga frisyrer med märkliga hårfärger à la Mia Skäringer.

Folk är normalt klädda. Antingen i ledig stil eller elegant vardagsklädsel. De flesta har varma jackor med pälskant på kapuschongen. Fransmännen f r y s e r, det är kalla nordanvindar men ändå plus 14 grader och sol och för oss är det rena vårvärmen.

Följ med till Nice

 

 

 

 

 

I veckan som gått har vi varit i Nice över dagen. Inte i själv staden men på flygplatsen för att träffa människor och titta på lokaler. Vi har tretton mil att köra men det går på mindre än en och en halv timme. Här är vägtullsmotorväg hela vägen och vägstandarden är därefter: helt makalöst bra.

Man susar fram i det vackra landskapet på mjuka, välunderhållna trefiliga vägar. Vi hinner se de första mimosaträden, blommande mandelträd och så de häftiga snöklädda alperna i bakgrunden.

Här är fantastiskt vackert!

Vinprovning med Munskänkar i Provence

 

 

 

 

En annan och mera "seriös" vinprovning deltar vi i under veckan. På en trevlig restaurang inte alls långt från vår by samlas ett 40-tal svenskar som är medlemmar i vinprovningssällskapet Munskänkarna.

Den här gången får vi en ingående lektion om olika sorters Beaujolais och vi sitter som tända ljus och lyssnar på föredragshållaren. Som synes tar man det här på stort allvar, alla gör anteckningar om de olika vintyperna och vi får sen sex olika sorters vin att provsmaka och försöka hitta varifrån de kommer.
Beskrivning av de olika vinsorterna har vi ju fått så det är bara att försöka dofta och smaka sig fram till vilket vin som har smak av plommon, körsbär, lite jordgubb, har en fyllighet och strävhet och så lite smak av grape. Och så måste man kika på färgen också - är det kanske rubinrött i glasen här?

Inte många rätt blir det men intressant och trevligt. Det hela avslutas med lunch - här goda ankbröst med tillbehör.

Gatupromenad i St. Maximin

 

 

 

Förra helgen var vi på vinmässa i staden St. Maximin. Mycket hinner man med att registrera när man går på gator man inte så ofta vandrar på. Här är vi på väg mot den stora basilikan och hittar i ett gathörn en skylt med general de Gaulles upprop till franska folket från London i juni 1940. Det berömda radiotalet börjar: "Till alla fransmän. Frankrike har förlorat ett slag. Men Frankrike har inte förlorat kriget" ( Bilden är klickbar för den som vill träna sin franska).

Uppropet avslutas med en appell att ansluta sig till honom för att tillsammans rädda fosterlandet och med ett Vive la France, Leve Frankrike, det som man hör i alla offentliga sammanhang här.

Exempel på klädmode får man dels genom den äldre kvinnan med långt utslaget hår och långa kläder som kommer mot oss på gatan. Ingen lyfter ens på ögonbrynet över klädseln, den anses vara helt normal.
För oss långa och rundhyllta skandinaver är det bara fönstershopping som gäller när det handlar om kläder. Här kan vi inte ens räkna med att hitta något som passar i storlek, allt är storlek 36, möjligen en fransk 38. Helt omöjligt att få på sig. Men inspireras kan man ju!